Min lokala hjälte

Hon gör tidning för frankofiler

För 12 år sedan flyttade Britta Röstlund till Frankrike. Efter ett tag upptäckte hon att många svenskars syn på landet inte riktigt stämmer.

För att ge en komplettare bild startade hon en tidning.

Hon är född och uppväxt i Ensta, Britta Röstlund. Hennes föräldrar bor ännu kvar. Två gånger per år kommer hon hem, till sommaren och till julen.

– Det var det vanliga, säger hon, det var en karl som fick mig att flytta till Frankrike.

Hon och hennes man Grégory Mottier träffades i Sverige och bodde tillsammans här i Stockholm det första året.

– Varför provar vi inte på mitt land också, föreslog han. Jag var ingen frankofil, kunde ingen franska och hade inga kunskaper om maten, vinet eller landet i sig.

Men till Frankrike bar det av och Britta tror att just det faktum att hon inte hade några förväntningar på landet hjälpte henne att trivas. Nu bor de näraParis och har två barn på sju och två år.

Tidningen ”Tête a tête” startade hon tillsammans med en kompis i mars förra året och har hittills kommit ut i sex nummer med olika teman som litteratur, shopping och hur man erövra franskan.

– Svenska medier ger en bild av Frankrike där det är mycket Paris, de chicaste restaurangerna och Eiffeltornet. Men det är ett mångfasetterat land med kontraster. Fransmännen håller fast vid sina traditioner men landet är också framåt och modernt. Se på snabbtågen, minitel och Concorde. Flera gånger har de varit före sin tid.

Tidningen har en upplaga på 1 000 exemplar och de flesta prenumeranter bor i Sverige. Den säljs även i Pressbyrån här.

Vad har du själv upptäckt om Frankrike som du inte visste om innan?

– Jag trodde att fransmän var öppnare än svenskar, men det är tvärtom. I Frankrike är vänner till för att roa sig med, inte att öppna sig för. Det privata hålls inom familjen. Du får komma till vardagsrummet eller köket. Husesyn förekommer inte och framförallt får du aldrig se sovrummet.

Fakta

Typiskt franskt, enligt Britta

Att vara arrogant är för en fransman att ha självrespekt.

En fransman behöver nödvändigtvis inte ha den åsikt som han uttrycker, han kanske bara vill få igång ett tråkigt sällskap.

En fransman vågar sätta ner foten (ta ställning är inte svenskarnas starka sida).