Hon kan ta sommarlov med gott samvete

Deirdre Cronin Olsson kände att hon var välkommen när hon började som rektor på Gubbängsskolan förra vintern. Men hon vill inte själv ta åt sig äran för den snabba förbättring som många vittnar om.
Deirdre Cronin Olsson kände att hon var välkommen när hon började som rektor på Gubbängsskolan förra vintern. Men hon vill inte själv ta åt sig äran för den snabba förbättring som många vittnar om.
Från stök, elevflykt och svagt ledarskap till ordning, reda och arbetsglädje.

Gubbängsskolan håller på att tvätta bort stämpeln som problemskola.

– Men det är inget jag kan göra på egen hand, säger rektorn Deirdre Cronin Olsson.

Det är ett tag sedan det fanns anledning att skriva positivt om Gubbängsskolan. För några år sedan framstod det mesta som misär: Miljön var sliten, i klassrummen var det stökigt och föräldrar flyttade sina elever till andra skolor.

Enligt en medarbetarenkät 2014 hade Gubbängsskolan Stockholms sämsta index vad gällde ledarskap. Och i juni 2014 hotade Skolinspektionen med 1,5 miljoner i böter, om inte skolan åtgärdade brister vad gällde studiero och stöd till eleverna på högstadiet.

Deirdre Cronin Olsson kände till bakgrunden när hon började som ny rektor i februari 2015. Signalerna hon fick vara att vändningen redan var på gång.

– Jag upplevde att jag var väldigt välkommen. Men redan när jag kom hit pågick ett viktigt förändringsarbete. Skolan var full av ambitiösa pedagoger som ville något, och det fanns en stolthet över både medarbetarna och eleverna, säger hon.

Deirdre Cronin Olsson är uppväxt och utbildad på Irland. Innan hon kom till Gubbängen basade hon för Bagarmossen Brotorps skolor. På sin nya arbetsplats har hon infört flera nya rutiner.

– Vi har personliga samtal med niondeklassarna i början av läsåret, där vi pratar om vad de behöver för att känna studiero och vad de har för målsättning, berättar Deirdre Cronin Olsson som själv deltar i de samtalen.

Under intervjun återkommer hon ofta till uttryck som ”systematik i kvalitetsarbetet”. Att sätta upp tydliga mål och följa upp dem regelbundet.

– Vi kollar kvaliteten kontinuerligt varje månad. Var är vi och hur gör vi? Men det här är inget jag kan göra på egen hand. Det krävs arbete och engagemang från alla, både lärare, elever, administration och föräldrar.

Tidigare i år gjorde Skolinspektionen nya besök på skolan. Det mynnade ut i en rapport som var helt fri från kritik – på samtliga områden.

– Redan i januari 2015 såg vi att de hade påbörjat ett arbete för att rätta till bristerna. Sen dess tycker vi att de har jobbat enligt den planen som gällde, säger Sara Rising, utredare på Skolinspektionen.

Vad är den viktigaste skillnaden mot tidigare?

– De har bytt ledarskap och fått mer struktur på sitt arbete, både i hur de ger stöd till eleverna och hur de ser till att det är lugnt och tryggt på skolan. Det är områden som betyder mycket för eleverna.

I ett klassrum håller lärarna Bitte Cederberg och Susanne Jonsson på att packa ihop för dagen. De vittnar om ett förändrat klimat på skolan.

– Det var kanske aldrig fullt så illa som det framstod i media. Men nu finns ett helt annat lugn. Vi har en skolledning som lyssnar på oss. Har man det är det mycket lättare att må bra, och det tror jag också att eleverna märker av, säger Bitte Cederberg.

Föräldern Monica Strandgren stämmer in i den positiva beskrivningen.

– Det jag hade hört när mitt barn började var att skolan hade dåligt rykte och att det var turbulent, framför allt på högstadiet. Nu känns skolan trygg med en bra organisation.

Fakta

Har 650 elever

Gubbängsskolan är en kommunal f-9-skola med cirka 650 elever.

Skolan är en av elva skolor i Stockholm som inte har fått någon kritik vid årets tillsyn från Skolinspektionen.

Vid tillsynen bedömdes bland annat områden undervisning, särskilt stöd, styrning och trygghet.

24 skolor har hittills fått någon form av kritik.