Min lokala hjälte

Hon ser till att ingen dör ensam

En tröstande hand, ett skratt och samtal om livet. Varje vecka får Danderyds sjukhus besök av volontärer som håller gamla och svårt sjuka sällskap vid sängkanten.

– Vi blir bara äldre och äldre. Det är skrämmande hur många av alla gamla som är ensamma, säger Charlotte Julius, volontäransvarig.

Hon sitter tätt intill dem Parkinsonsjuke patienten på armen och klappar honom på armen. Volontären Inger Olofsson från Röda korset är här på sitt veckoliga besök, precis som hon varit nästan varje vecka de senaste två och ett halvt åren.

– Hon är en ängel som gör det här helt frivilligt, säger mannen i sjukbädden.

Det som började som ett lyckat pilotprojekt våren 2013 fyller i dag en viktig funktion på sjukhuset. Ett par dagar i veckan kommer ett 20-tal volontärer på besök. Ännu så länge är projektet ”Volontärer vid sängkanten” unikt för Danderyds sjukhus, men enligt Charlotte Julius finns det ett stort intresse från flera andra sjukhus att kopiera idén.

– För att lyckas med detta måste det finnas en tydlig struktur och det har vi lyckats med här. Det tar tid att bygga upp en fungerande verksamhet. I perioder har vi till och med haft volontärer på kö för att få vara med, säger Charlotte Julius.

Verksamheten startade efter att ST-läkaren Charlotte Thålin läst en artikel om att en av fyra dör ensamma. Hon tyckte att siffrorna var allt för deppiga och bestämde sig för att försöka göra något åt det.

– Från början var tanken att vi bara skulle sitta hos patienter som var döende, men i dag sitter vi hos andra svårt sjuka som bara behöver lite sällskap. Det här är definitivt ett växande problem. Vi blir bara äldre och äldre. Det är skrämmande hur många av alla gamla som är ensamma, säger Charlotte Julius.

Ett krav som finns för den som vill bli volontär på Danderyds sjukhus är att personen har tidigare erfarenhet inom sjukvården. Här finns undersköterskor, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor.

Inger Olofsson har en bakgrund som barnmorska och har under sina år som volontär verkligen förstått hur stort behovet av deras verksamhet är.

– Många kan ha anhöriga, men känner att de inte har tid att komma och hälsa på. Vi alla behöver ha någon som bekräftar oss, säger Inger.

Oftast träffar hon bara en patient vid ett enda tillfälle. När hon en vecka senare kommer tillbaka till sjukhuset är patienten inte längre kvar på avdelningen.

– Det här är en akutavdelning så det blir väldigt korta möten. Korta men ofta fantastiska möten. Men ibland blir det inte så mycket prat, då kan det räcka med att jag sitter vid deras sida. När jag kommer hit brukar jag fråga sjuksköterskorna vem de tror skulle behöva sällskap just i dag, säger Inger.

De tjugo volontärerna ställer upp helt gratis och får innan de börjar sitt uppdrag utbildning av Röda korset.

– Det är viktigt att säga att de inte ersätter någon personal. De får inte hjälpa till med några andra uppgifter än att hålla patienterna sällskap och umgås med dem, säger Charlotte Julius.

Att volontärerna själva, som samtiga är pensionärer, tycker att deras insats är meningsfull är tydlig. Samtliga fem som deltog i pilotprojektet är fortfarande kvar som volontärer och detsamma gäller de allra flesta som har anslutit efter det.

Fakta

Nästan var fjärde dör ensamma på sjukhus:

Andel personer som inte haft närvarande i samma rum på sjukhuset vid dödsögonblicket.

Sjukhusavdelning: 23,3 procent

Hospice/slutenvård: 17,4 procent

Särskilda boenden: 13 procent

Korttidsplats: 14,6 procent

Hemsjukvård: 5,3 procent.

Källa: Palliativregistret.