ANNONS

Hot mot lokalpolitiker ökar – men få anmälda fall i Danderyd

Hot mot politiker
Fyra av tio politiker i länet uppger att de utsatts för hot. Det handlar främst om hot i sociala medier.
Att hotas har blivit vardag för lokalpolitiker.
Fyra av tio folkvalda i länet uppger att de utsatts för hot, våld eller trakasserier.
– Vi har nolltolerans, så misstänker vi brott så polisanmäler vi, säger Johan Nordenmark, säkerhetschef i Danderyd.
ANNONS

Allt fler politiker utsätts för hot, våld eller trakasserier – och kommunfullmäktige- och regionpolitiker i Stockholmsområdet är mer utsatta än politiker i andra regioner.

I Stockholm uppger mer än varannan politiker att de utsattes förra året och i resten av länets kommuner är siffran runt fyra av tio. Det framkommer i en ny rapport från Brå, brottsförebyggande rådet.

Det är fler än under valåret 2014 och för två år sedan, då var fjärde politiker uppgav att de utsatts.

De som uppger att de är mest utsatta är unga politiker under 29 år. Även kvinnor är mer drabbade och bland partierna är politiker i Sverigedemokraterna mest utsatta.

”Det kan få konsekvenser som att man undviker att engagera sig eller uttala sig, och självcensur är ett jättestort problem för demokratin”

Anna Gavell Frenzel, utredare Brå

– De flesta mönster liknar det vi sett tidigare år. Men det finns en stor skillnad och det är att utsatthet, eller oro för att utsättas, ökar och det påverkar politiker i deras uppdrag. Det kan få konsekvenser som att man undviker att engagera sig eller uttala sig, och självcensur är ett jättestort problem för demokratin, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå.

Stannar vid otrevliga samtal

Johan Nordenmark, säkerhetschef i Danderyds kommunen känner inte igen sig i den bild som Brå-rapporten förmedlar.

Han har regelbunden kontakt med gruppledarna för de olika partierna för att få en bild av om hot förekommer. Och uppfattningen han har är att politikerna i Danderyd är relativt förskonade mot hot.

ANNONS

– Vi ser väldigt otrevliga samtal, men sällan regelrätta hot. Lätt generaliserat kan man säga att det har stannat vid hätsk debatt, vilket kan vara nog otrevligt, men det är stor skillnad mot hot, rena förföljelser eller repade bilar till exempel. Men vi har nolltolerans, så misstänker vi brott så polisanmäler vi, säger han.

Få polisanmäler

Siffrorna i rapporten speglar inte antalet anmälningar som polisen får på sitt bord.

– Anmälningar har ökar något, men mörkertalet är stort. Jag tror att få anmäler för att de tror att det inte leder någonstans. Det kan också vara så att de själva inte definierar det som ett brott, eller att man är rädd för att det ska få värre konsekvenser, säger Shari Tingman, förundersökningsledare på polisens demokrati- och hatbrottsenhet i Stockholm.

Främst handlar det om hot på sociala medier, men det är få händelser som leder till åtal eller fällande dom eftersom de är svåra att utreda.

”Problemet är ofta att de som skriver hoten gömmer sig bakom dolda domäner och det är svårt att bevisa vem det är som har tryckt på tangentbordet”

Shari Tingman, polis

– Problemet är ofta att de som skriver hoten gömmer sig bakom dolda domäner och det är svårt att bevisa vem det är som har tryckt på tangentbordet. Att politiker utsätts för brott är ett stort samhällsproblem och ärendena är prioriterade, säger Shari Tingman.