Under de senaste tio åren har anmälningar om hot och våld i skolorna ökat med 154 procent, medan anmälningar om fysiskt våld har ökat med 183 procent, enligt Arbetsmiljöverket.

Enbart i Stockholms stad har det de senaste tolv månaderna kommit in 1 500 så kallade IA-anmälningar, händelserapportering för avvikelser i arbetsmiljön, om hot och våld mot skolpersonal.

Samtidigt är många föräldrar oroliga för våld i skolan, och vet inte om skolorna har rutiner på plats för att hantera allvarliga incidenter. Det visar en undersökning gjord av Novus på uppdrag av techföretaget AddSecure, som just publicerat rapporten Trygg skola där de tillsammans med MSB, Polismyndigheten och Friends analyserat säkerhetsläget i svenska skolor.

Lärare rädda att ingripa

Simon Sandström, som varit med och tagit fram rutiner för hot och våld i Stockholms stad och är involverad i arbetet från Sveriges Lärares sida, säger att det finns tydliga riktlinjer, men att många lärare känner sig osäkra på hur de ska agera när det väl smäller.

– Vi har lärare som är oroliga för vad som ska hända om man tar tag i en elev eller går in och bryter. Man är rädd att själv komma till skada och rädd för eventuella konsekvenser från arbetsgivaren, säger han.

Stockholms skolor övar regelbundet på allvarliga scenarier, som inrymning och utrymning, säger Simon Sandström.

Tycker du att man som förälder ska känna sig trygg?

– Ja, men man ska också kräva mer resurser till skolan. Om lärarna får mer tid att fokusera på sitt primära uppdrag och elevgrupperna minskar, kommer våldsincidenterna också minska. Det säger ju sig självt.

Sandström vill också se tydligare konsekvenser för elever som begår våldshandlingar. Han anser att så kallade akutskolor, dit elever kan flyttas efter allvarliga incidenter, bör införas för yngre åldrar.

– Då tror jag att vi kan stävja en del av de problem som vi ser i dag.