Hundralapp för att sätta in mynt

Leif Karlsson och Sibylla Rydén dukar fram kaffe i PRO:s föreningslokal i Kärrtorp. De hoppas att regeringen och Riksbanken ska förmå bankerna att utöka kontantservicen.
Leif Karlsson och Sibylla Rydén dukar fram kaffe i PRO:s föreningslokal i Kärrtorp. De hoppas att regeringen och Riksbanken ska förmå bankerna att utöka kontantservicen.
Det blir allt svårare att sätta in sedlar och mynt på banken.

Det drabbar inte minst föreningar som lever på lotterier och basarer.

PRO Kärrtorp kräver nu att regeringen sätter press på bankerna.

– Vi vill ha regler som gör att bankerna måste ta emot sedlar och mynt och att avgifterna kraftigt sänks, säger Leif Karlsson, sekreterare i PRO i Kärrtorp som skrivit till både regeringen och Riksbanken.

PRO-föreningen hanterar liksom många andra föreningar, folkrörelser och samfund, ofta mynt och sedlar. Man har lotterier och basarer för att finansiera sin verksamhet.

– I stället för att ta betalt för kaffeserveringen säljer vi skraplotter som kostar 10 kronor styck, säger Sibylla Rydén, ordförande i PRO Kärrtorp.

Men att sätta in förtjänsten på bankkontot är lättare sagt än gjort. Handelsbanken i Kärrtorp, där PRO är kund, tar numera ut 110 kronor per insättning.

Upprörande, anser Leif Karlsson.

– En liten avgift skulle man väl kunna acceptera, men det här är inte rimligt. Vi sorterar alla mynt i pappersrör, så det är ju bara för banken att väga dem, säger han.

Leif Karlsson pekar på att små föreningar inte har några alternativa betalningssätt.

– Vi kan inte ta emot kort när vi ordnar basarer och lotterier, utan mynt och sedlar är det enda som går. Det är ju samma sak som med kollekten i kyrkan.

Enligt Karl-Erik Bäckman, kontorschef på Handelsbanken i Kärrtorp, är det fortfarande fritt fram för privatkunder att sätta in pengar över disk på samtliga kontor. Föreningar räknas däremot som företag, och då gäller andra regler. Banken har nämligen lagt den typen av kontanthantering på ett värdebolag som har inlämningsboxar runt om i staden.

– Vi tar inte emot kassainsättningar från föreningar och företag eftersom vi inte vill hantera stora summor. PRO måste vara ett undantag, säger Karl-Erik Bäckman.

Men är inte 110 kronor per insättning väl saftigt att kräva av en förening?

– Det kan man tycka, men jag uppmanar föreningen att ta kontakt med oss så får vi prata, säger Karl-Erik Bäckman, som hävdar att avgiften är 105 kronor.

Bankerna blir alltmer obenägna att ta emot kontanter. Av Nordeas 20 bankkontor i centrala Stockholm hanterar bara sex kontanter. Privatkunder får sätta in sedlar och mynt avgiftsfritt, men för föreningar kostar det 200 kronor.

SEB:s bankkontor i Stockholm har bara ett fåtal traditionella kassor, bland annat i Farsta och där kan även föreningar sätta in kontanter. I övrigt hänvisas till insättningsautomater för sedlar, men då krävs bankkort. Även Swedbank har få bankkontor med kontanthantering och hänvisar till sina insättningsautomater.

I länsstyrelsernas årsrapport om bankernas betaltjänster konstateras att utvecklingen till de kontantfria kontoren har gått för snabbt. Och att just små föreningar och äldre tillhör förlorarna.

Bankerna kontrar med att kontanthanteringen kostar samhället 11 miljarder kronor, att transporterna är en miljöbelastning och att kontanterna innebär stor risk för rån.

– Men vem är det man flyttar över den risken på när man inte tar emot pengarna? säger Christina Rehnberg på länsstyrelsen i Dalarna.

Fakta

Många sedlar och mynt i omlopp

Trots internetbank och betalkort är fortfarande en hisnande mängd kontanter i omlopp i samhället.

Under 2011 var 343 miljoner sedlar och 1 989 miljoner mynt i cirkulation.

Den 31 december 2011 var 10-kronorsmynt för 2 550 miljoner kronor i omlopp.

Motsvarande siffra för 31 december 2010 var 2 543 miljoner.

Om några år släpper Riksbanken nya sedlar och mynt.

Källa: Riksbanken