Hundratals bryggor kan vara svartbyggen

Gudrun Hubendick, naturskyddsföreningen.
Gudrun Hubendick, naturskyddsföreningen.
Privata trädgårdsmöbler som spärrar av allmän mark.

Bryggor med oklara tillstånd.

Tidningen fick en guidad tur till ifrågasatta byggen och avspärrningar vid allmänna vatten.

Mellan två pampiga villor med strålande sjöutsikt, går en anonym gräsbevuxen stig ned till vattnet.

Början av stigen har spärrats av med en stor blomkruka. Den gräsbevuxna stigen är allmän mark och till för att allmänheten ska kunna nå ner till vattnet.

Blomkrukan är ett inte ovanligt sätt att olovligen spärra av allmänna platser vid vatten, enligt Gudrun Hubendick, ordförande i den lokala naturskyddsföreningen.

Nere vid vattnet tar hon fram en fastighetskarta över området.

På den här platsen har en av fastighetsägarna lagt beslag på kommunal mark, säger hon och pekar på ett litet gräsbevuxet område. Ett staket går dessutom ända ner till strandkanten längre bort och spärrar av allmän mark.

– Tidigare kunde man sitta på den där stenen, säger Gudrun Hubendick och pekar på en klippa på andra sidan staketet.

– De som inte har sjötomt kan ha behov av en sån här plats för rekreation. Just här är det fina solnedgångar.

Cathrin Bergenstråhle (M), ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden, säger att det ”mycket väl” kan finnas hundratalet olovliga bryggor i Nacka.

– Tyvärr är det många som inte känner till strandskyddet. Lagen säger i princip att det är förbjudet att bygga vid vatten, säger Cathrin Bergenstråhle.

Gudrun Hubendick har sin uppfattning klar:

– Det finns massor av olovliga bryggor. Det kommer hela tiden upp nya bryggor som man ser när man är ute och går.

Vi åker vidare till ett vatten längre bort. Liksom vid den förra platsen finns här en liknande gångstig ner till vattnet. Den är till för allmänheten men även här känns det lite obekvämt att gå då den passerar två stora privata villafastigheter.

Den här stigen var enligt Gudrun Hubendick tidigare spärrad med privata trädgårdsmöbler. Efter att naturskyddsföreningen påpekade detta rensades stigen upp så att allmänheten kunde komma fram till den kommunägda marken som ligger mellan de privata villafastigheterna och vattnet.

Nere vid vattnet ligger flera bryggor på mark och i vatten som är kommunens ägor.

– Även jag stålsätter mig när jag går här. När man går till de här platserna känns det som privat mark. De som bor här brukar komma ut och fråga vad man gör här, säger Gudrun Hubendick.

En fastighetsägare som Mitt i pratar med, vid vars villa en brygga ligger, säger att hon inte vet om hon har lov att ha bryggan eller inte, bryggan ingick när hon köpte huset för drygt tio år sedan.

– Det är klart, det borde man kanske ha undersökt, säger kvinnan.

En annan fastighetsägare säger att bryggan som ligger i anslutning till deras villafastighet har anlagts 1947 av en tidigare ägare. Ett avtal ska finnas med kommunen som ger rätt att ha brygga, säger fastighetsägaren.

Mitt i låter fastighetsägaren vara anonym för att inte peka ut området, fastighetsägaren ställer annars själv upp med sitt namn.

Fastighetsägaren har förståelse för att allmänheten kan känna olust att besöka området, med privata villafastigheter så nära inpå.

– Ett alternativ är att kommunen säljer det här. Bollen ligger hos kommunen.

Bland de tveksamma bryggor som finns i Nacka kan vissa enligt Cathrin Bergenstråhle få finnas kvar. Bland annat av orsaker som att bryggorna byggdes långt innan strandskyddslagen kom eller att bryggorna krävs för att ta sig till och från en fastighet.

Andra olovliga bryggor måste rivas.

Att reda ut bland annat sådana förhållanden, och vad som är regelrätta svartbyggen, tar tid.

– Kommunen har en lång lista på byggnader som vi ska ta itu med, säger Cathrin Bergenstråhle.

Enligt henne har kommunen betat av en hel del åtgärder, bland annat på en av platserna Mitt i besökte. Här har det enligt Cathrin Bergenstråhle handlat om att ta bort olika privata arrangemang vid stranden, som stengångar och lusthus, så att allmänheten ska känna sig välkommen. Allmänheten har rätt att beträda bryggor på allmän mark men Cathrin Bergenstråhle vet att allmänheten inte alltid känner sig bekväm med det.

Ett förslag Gudrun Hubendick i den lokala naturskyddsföreningen för fram är att tydligare märka ut allmänna stigar ner till vatten.

Cathrin Bergenstråhle håller med:

– Självklart, man ska känna vad som är allmäntillgängligt och vad som är privat mark. Det finns många platser där det borde göras tydligare.