Fullersta bio, 1932. Arkitekt: Dag Ribbing
Fullersta bio, 1932. Arkitekt: Dag Ribbing
Vistaberg, 2010-tal.
Vistaberg, 2010-tal.
Östra gymnasiet, 2003-2005. Arkitekt: Fråne Hedréus Malmström
Östra gymnasiet, 2003-2005. Arkitekt: Fråne Hedréus Malmström
Färgglada husen, 1973. Arkitekt: Hans Matell
Färgglada husen, 1973. Arkitekt: Hans Matell
Ormen Långe, 1964. Arkitekt: Andreas Carsten
Ormen Långe, 1964. Arkitekt: Andreas Carsten
Villa Åkerbo, tidigt 1900-tal
Villa Åkerbo, tidigt 1900-tal

Husen som format Huddinge

Nyheter 

I Huddinges orter och stadsdelar skiftar ­bebyggelsen snabbt mellan sekelskiftsvillor, funkishus, offentliga prestigebyggen och ­miljonprogramsområden. Myllret av byggnader har växt fram de senaste hundra åren.

arkivarie

Göran Johansson.

– Jag tycker det är trevligt när man promenerar genom områdena och ser årsringarna, säger Göran Johansson som är arkivarie i Huddinge kommun.

Han har hand om kommunens stora arkiv och har utifrån det skapat bloggen Backspegeln som skildrar Huddinge ur ett historiskt perspektiv och visar upp gamla dokument och bilder.

Han har fått välja flera av de byggnader vi fotat här intill som på olika sätt representerar sin tid. Som Fullersta bio från 1932.

– Arkitektoniskt ligger det i tiden, och hur det byggdes som ett aktivitetshus i socialdemokratisk anda, säger han.

Det är under 1900-talet som Huddinge i allt högre tempo växt till vad det är i dag. I början dominerades bebyggelsen av villor – från de tidiga sekelskiftesvillorna i trä, till funkishusen på 30-talet. Först på 40-talet började flerbostadshus i kommunal regi upp-föras när bostadsbristen krävde nya lösningar.

Men husen var låga, som mest tre våningar, innan 60- och 70-talens storskaliga byggboom gjorde att Huddinge sköt i höjden. Både arkitektoniskt och invånarmässigt.

Det omtvistade huset Ormen Långe i Masmo uppfördes, Ikea gjorde sitt intåg, Huddinge sjukhus byggdes och den nya stadsdelen Flemingsberg växte fram med sina färgsprakande miljonprogramshus.

Ett lite mer samtida exempel på byggnadsglädje är Östra Gymnasiet som byggdes mellan 2003 och 2005.

    – Östra gymnasiet har -varit en riktig framgångssaga-säger Göran Johansson, och syftar inte bara på den stora ljusa designen utan också hur skolan lyckats blir så framgångsrik med att locka elever.

Ända sedan 1900-talets start har järnvägen, närheten till Stockholm och bostadsbristen drivit Huddinge kommuns bostadsbyggande. Och trots att så mycket hänt med kommunen under dessa år, har inget förändrats på den punkten.

Fullersta bio, 1932. Arkitekt: Dag Ribbing

Fullersta bio, 1932. Arkitekt: Dag Ribbing

Under 1930-talet började funktionalismen som livsstil breda ut sig och en ny typ av byggnader såg dagens ljus. Det skulle vara enkelt, rent och funktionellt. Fullersta bio är byggd i denna stil med slät fasad, platt tak, raka linjer och få utsmyckningar. I byggnaden fanns municipalkontor, biograf, samlingssal för Folkets hus och Konsumbutik. Bygget drevs av föreningen Folkets hus och skvallrar också om tidens socialdemokratiska anda.

Hus

Villa Åkerbo, tidigt 1900-tal

Strax efter sekelskiftet började de stora jordbruken styckas upp och säljas som tomtmark. Stockholms bostadsbrist gjorde att efterfrågan på egnahems-bostäder var stor och tomtförsäljningen blev lönsammare än jordbruket. Många byggde egna hus på tomterna. Villa Åkerbo i Hörningsnäs, känd från barnboken ”Åkerbo – sju syskon, fyra våningar”, är ett exempel på denna tidiga bebyggelse. Området blev 1915 ett av de tidigaste municipalsamhällena.

HUDD Hus i Hudd 0317

Vistaberg, 2010-tal

En utveckling som pågått länge i Huddinge är att fritidshus har fått maka på sig för att ge plats åt den växande tätorten. På många håll har områden med radhus, kedjehus och fristående villor med enhetligt utseende växt fram. Området kring Vistabergs allé är ett exempel på nyare tids småhus byggda i vad som kallas en modern trädgårdsstad. Flera olika byggherrar har bidragit till området som var klart för inflytt omkring 2010, men som fortfarande växer.

HUDD Hus i Hudd 0317

Östra gymnasiet, 2003-2005. Arkitekt: Fråne Hedréus Malmström

Under det sena 1990-talet utvecklas byggnadsstilarna allt mer med större ­variation och mer rymd. Under 2000-talet fortsätter denna utveckling med stora glasytor och slående fasader. Östra Gymnasiet tar fasta på detta och tar ett steg bort från traditionellt byggda skolor med korridorer och klassrum på rad. Här är det högt i tak och fria ytor som dominerar.

HUDD Hus i Hudd 0317

Färgglada husen, 1973. Arkitekt: Hans Matell

I samband med uppförandet av Huddinge sjukhus växte den nya stadsdelen Grantorp i Flemingsberg fram för att kunna husera sjukhusets personal. De högresta husen är ett färgglatt exempel på Huddinges miljonprogramsbygge. Idealet för området var att bygga trafikfria gårdar och att bygga högt för att spara natur runt omkring. Huddinge var en av de kommuner som bidrog som mest till miljonprogramsbygget.

HUDD Hus i Hudd 0317

Ormen Långe, 1964. Arkitekt: Andreas Carsten

Fram till 1940-talet dominerades nybyggandet av villor men vartefter tog kommunen allt större ansvar för att motverka bostadsbristen och bygga flerbostadshus. Men fram till bygget av Ormen Långe, uppkallad efter ett vikingaskepp, hade det mesta byggts relativt småskaligt. Det här är fortfarande Huddinges längsta hus med sina 320 meter. Vid tiden för bygget rasade en intensiv debatt i kommunen: enligt kritikerna var det för fort, stort och ogenomtänkt.

Läs mer om Huddinge:

Skolan som kan vinna guld för sin mat

Här är Huddinges favoritjyckar

Huddinges solkarta klar

Fler nyheter från Stockholm

Nyheter

Traktor gick genom isen i Bromma

Sport

AIK har det starkaste varumärket

Migrationsverket
Nyheter

Så många nyanlända ska kommunerna ta emot

Nyheter

Föll ner på perrongen vid Tekniska högskolan

Nyheter

Ingen förlängning för klottersanerare

Nyheter

Porslinsmuseet blir gratis för alla