Husen inkräktar på barnens miljö

Anna Gisslén, Josefin Alm och Kristina Hållén är bekymrade över byggplanerna vid Aspuddens skola. För några år sedan byggdes tre hus precis intill skolan. Nu finns planer på fler bostäder.
Anna Gisslén, Josefin Alm och Kristina Hållén är bekymrade över byggplanerna vid Aspuddens skola. För några år sedan byggdes tre hus precis intill skolan. Nu finns planer på fler bostäder.
Aspuddens skola är sprängfylld med elever.

Ändå kan det återigen byggas bostäder på mark där skolbarnen leker.

Det vållar stora protester bland barn, föräldrar och personal.

Hundratals namnunderskrifter har redan samlats in. Albin Hall, 10 år, är en av dem som engagerat sig starkt i frågan.

– Vi gick ner i Aspuddens centrum och frågade folk vad de tyckte. Vi fick in rätt många namn mot det här, säger han.

Varför är det så viktigt för er att bygget inte blir av?

– För att vi brukar vara här ute och gillar det, säger Albin Hall.

Elin Malm, 10, säger så här om nya bostäder vid fritids och skolan:

– Vi kommer inte att känna samma frihet utomhus längre. Och det blir inte så roligt för dem som flyttar in att bo med en massa skrikande ljud omkring sig.

Byggplanerna ingår som en del i programförslaget att knyta ihop och förtäta Aspudden och Midsommarkransen med mellan 1 300 och 1 600 bostäder. Tanken är att en del lägenheter ska byggas i området vid Blommensbergs­vägen, där Aspuddens skola ligger.

Men att bygga nära skolan är högst kontroversiellt. För sju år sedan blev det en våldsam debatt när staden ville bygga fem bostadshus i samma område. Även om marken formellt inte ingår i skolgården, betraktas den som skolans mark av eleverna. Protesterna ledde till att en unik lek­utredning gjordes och projektet krymptes ner från fem till tre hus.

– Om det visade sig vara olämpligt att bygga mer då, utifrån barnens behov, så är det ju det nu också. Det enda som har hänt de här åren är att skolan vuxit ännu mer, säger Anna Gisslén, aktiv i skolans föräldraforum, som hänvisar till att det i dag går över 1 000 elever på skolan.

Hon oroar sig för att minskande tillgång till naturen ska innebära ökad frustration bland eleverna och i sin tur mobbing.

– Jag hörde nyligen att 20 procent av barns schemalagda skoldag utgörs av raster. Om de inte kan fyllas med något, utan barnen bara har en stenplätt att röra sig på, ökar risken för mobbing.

Anledningen till att stadsbyggnadskontoret dammat av de här planerna igen är enligt Linda Palo, handläggare på stadsbyggnadskontoret, att det finns ett politiskt uppdrag att förtäta.

– Vi har i dag ett politiskt uppdrag att bygga 100 000 nya bostäder i Stockholm, det hade vi inte då. Vi vet att det här området har utretts, men ingen plats är orörd för alltid. Men det kan hända att det är för tidigt att pröva det igen, säger Linda Palo.

Josefin Alm, chef för fritidsverksamheten Hövdinga, tittar bekymrat på kartan där området för eventuella byggen är markerat. Där ingår grönytan mellan fritiset och Blommensbergsvägen, ett område som hon betraktar som ett ”extrarum”, för fritiset som i dag är fyllt till bristningsgränsen av skolbarn.

– Vi äter mellis här, grillar, spelar spel eller ritar. På loven ordnar vi tävlingar, spänner upp ett badmintonnät och spelar. Här har vi också Hövdingafestivalen med musik- och dansuppträdanden, säger hon.

Samtidigt har ni ju Aspuddsparken en bit bort?

– Ja, och den använder vi redan. Men vi behöver det här området också eftersom vi har så många barn, säger Josefin Alm.

Fakta

Fler protester mot nybyggen i söderort

Fler protesterar mot byggprogrammet för Aspudden-Midsommarkransen:

Vid Torsten Alms gata i Aspudden och Vadaren 5 har hundratals ­namn­underskrifter lämnats in i protest mot förslaget att lägga ett parkeringsgarage under mark och bebygga det med bostäder.

Folk protesterar även högljutt mot att en uppskattad skogsdunge med ekar pekas ut för ny bebyggelse.

Källa: Remisser, ­Stadsbyggnadskontoret