Under lång tid låg hyreshöjningen för butikslokaler runt två procent per år, enligt ett index som följer inflationen. Men de senaste tre åren har höjningen varit mer än tre gånger så stor, totalt 21,4 procent, visar färska siffror från branschorganisationen Svensk Handel.

– Det är framför allt mindre butiker som drabbats när hyrorna chockhöjts, särskilt som konsumenterna samtidigt har fått tunnare plånböcker, säger Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Hyreshöjningen slår också hårdare i Stockholm än i de andra storstäderna, visar rapporten.

En fjärdedel av omsättningen

– Inom beklädnadshandeln i Stockholm går i dag nästan en fjärdedel av omsättningen till hyran. Det är väldigt svårt att få lönsamhet med den nivån, säger Elisabet Elmsäter Vegsö.

Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert på Svensk Handel, är kritisk mot de höga hyrorna.

Pressbild

Hon anser att fastighetsägarna borde ta mycket större hänsyn till butikernas omsättning när de sätter hyran.

– Vi ser i dag ett antal större köpcentra med stora tomma butiksytor, exempelvis Skärholmens centrum, Täby centrum, Nacka Forum, Bromma Blocks och Kista centrum. Det får också konsekvenser för de butiker som finns kvar, eftersom de får ett minskat kundflöde.

Fler nyheter från ditt område – prenumerera på Mitt i:s nyhetsbrev Kvarteret!

Var tionde butik borta

Nu i veckan presenterades siffror från HUI Research som visar att var tionde butik – totalt 85 stycken – försvann i Stockholm city under 2023.

Rapporten nämner inga adresser eller enskilda butiker. Men det handlar både om småbutiker med låg omsättning och större kedjor som krymper sina ytor för att spara pengar.

– Vi har sett hur kedjor som Stadium tänker om, tittar på nya koncept och går ner i yta för att klara pandemin och inflationen, säger Katrin Behdjou Arshi, chef för stadsutveckling på Fastighetsägarna i Stockholm.

Det är inom det här området som antalet butiker har minskat med 10 procent under helåret 2023.

I flera fall är det mindre butiker som sa upp sina lokaler redan under under pandemin, men som först nu kommer ur sina hyreskontrakt.

Pop-uper och lekland

– Vi ser också en branschglidning där restauranger och mat kommer in och ökar sin omsättning och ersätter butikerna. En annan trend är att tidigare heltidsbutiker ersätts av pop-uper med kortare kontrakt, säger Katrin Behdjou Arshi.

Elisabet Elmsäter Vegsö på Svensk Handel ser det ökade antalet pop-uper som en följd av den ökade vakansgraden.

– Runtom i länet ser vi också hur butiker ersätts med gym, lekland, tandläkare och naprapater. Men ett bollhav hjälper sällan de kringliggande butikerna att hålla uppe omsättningen. Det är framförallt handel som föder handel, säger hon.

Men Katrin Behdjou Arshi på Fastighetsägarna håller inte med om att det generellt är hyresnivåerna som är för höga.

– Det finns fler faktorer än hyran att jobba med, säger hon.

Monica Bruvik, vd för City i samverkan, vill veta mer om varför så många butiker försvunnit i city.

Monica Bruvik är vd på City i Samverkan, en sammanslutning som arbetar för att göra citykärnan maximalt attraktiv. Hon tycker att butiksminskningen i city är oroande.

– Det är en större rörlighet än man kunde förvänta sig. Och det visar på någon slags instabilitet som vi behöver skaffa oss mer fördjupad kunskap om, för att kunna se vad som behöver göras för att vända utvecklingen, säger hon.