I Arninge offrades människor till gudarna

Leif Grönwall grottade ner sig Arninges historia i Historiska museet. När han kom ut på andra sidanhade han med sig fantastiska berättelser om stadsdelens förflutna.
Leif Grönwall grottade ner sig Arninges historia i Historiska museet. När han kom ut på andra sidanhade han med sig fantastiska berättelser om stadsdelens förflutna.
Här gjordes fynden i Arninge.
Här gjordes fynden i Arninge.
Pärlor i guld, silver och glas, några av dem med tråd av brons.
Pärlor i guld, silver och glas, några av dem med tråd av brons.
Silvermynt med upphängningshål, präglat i Bagdad år 793-794.
Silvermynt med upphängningshål, präglat i Bagdad år 793-794.
Fingerring i brons.
Fingerring i brons.
Spikar från kistor där människor begravts strax efter skiftet till kristendom, i stället för att brännas som tidigare.
Spikar från kistor där människor begravts strax efter skiftet till kristendom, i stället för att brännas som tidigare.
Agraff, bronsknapp med guldöverdrag.
Agraff, bronsknapp med guldöverdrag.
Bördig mark för odling och djur fick Täby att blomstra under vikingatiden. I dag kryllar kommunen av runstenar och historiska fynd.

Historiefantasten Leif Grönwall, 73, har grävt i arkiven. Nu kan han och Mitt i Täby presentera spektakulära uppgifter om ständigt aktuella Arninge.

Fynd visar att företagsbyn varit en plats där vikingar offrat såväl människor som hästar till gudarna.

Det är mycket på gång i Arninge. Nytt resecentrum med station för Roslagsbanan, en stadspark och massor av bostäder är bara en del av det som diskuteras.

Historiskt har dock människor i trakten haft helt andra samtalsämnen.

Vem på gården ska till exempel bindas vid bålet, och hur många hästar kan avvaras när gudarna ska blidkas med offer?

Leif Grönwall, 73, från Gribbylund kallar sig arkeologinörd. Han följer noggrant olika utgrävningar och skriver i den egna tidningen Fornminnesnytt.

Nyligen gick han genom arkeologiska rapporter som legat gömda i Historiska museets arkiv.

– Det är häftiga uppgifter som framkommer, säger Leif Grönvall där han pulsar fram i snön utmed industrierna på Leverantörsvägen.

Rapporterna berättar om utgrävningar som inleddes redan för 30 år sedan, och fynden kan spåras över 1500 år tillbaka till folkvandringstiden. Det handlar om ett flertal gravfält – och en plats där människor offrats för att följa med den avlidne i döden.

– Kanske har det varit gårdsfolk som offrats här när deras husbonde eller husmor dött.

Den största graven har hittats intill en tomt där det i dag ligger ett tillverkningsföretag inom byggindustrin. Annat var det på vikingatiden. Arkeologerna har kunnat visa att det kan ha gjorts stora offer vid bålbränningen på platsen.

Brända ben efter en ung kvinna, tre äldre män och ytterligare en person har hittats. Bland fynden finns dessutom sju fullvuxna hästar, elva hundar, katter, fiskar, berguv och duvhök.

– Fåglarna betraktades som statussymboler, berättar Leif Grönwall.

Sammanlagt har arkeologerna hittat 90 liter brända ben, vilket gör platsen till en av Sveriges benrikaste gravar.

Även en hel del annat har påträffats. Graven har exempelvis innehållt stora mängder pärlor, smycken, guld, silver, spelbrickor och två silvermynt som präglats i Bagdad runt år 800. Hur mynten hamnat i Arninge är oklart.

Klart är dock att runstenar i trakten vittnar om långa resor och förbindelser främst österut.

Den som varit ansvarig för utgrävningarna är Anders Hedman, arkeolog på Riksantikvarieämbetet. Även han anser att fynden är speciella. Inte minst med tanke på de stora mängder människoben som hittats i gravarna.

– Personliga tillhörigheter och även djurben finns nästan alltid med men att det förekommer människor på det här sättet är inte alls vanligt, säger Anders Hedman.

Enligt honom finns få anledningar att betvivla att det offrats människor på platsen.

– Vi kan bara spekulera i varför man gjorde på det här sättet men sannolikt hade det att göra med trosföreställning. Man trodde på liv efter döden och därför skänktes gravgåvor.

Fakta

Från vikingabygd till industriområde

Den första bosättningen i Arninge ägde troligen rum kring 500 år efter Kristus.

Första gången Arninge omnämns är det som ”de arnunge” i historiska dokument från 1296.

I början av 70-talet började man planera för industriområdet som senare byggdes drygt tio år senare.

I hela området som kallas Arninge-Ullna ska det i framtiden finnas drygt 2000 bostäder, enligt planerna.

Källa: Fornminnesnytt, Täby kommun

Därför sökte sig vikingar till Täby

Hela Täby är rikt på historia. Enligt Riksantikvarieämbetet finns så mycket som 1241 fornlämningar i kommunen, och området runt Vallentunasjön är tätast på runstenar i hela världen.

På några av ristningarna dyker dessutom ortsnamnet Täby upp för första gången. Enligt historikerna var ”Tä” en ”smal väg mellan gärdesgårdar”.

Vad lockade vikingarna till Täby?

– Hela Mälardalen var rikligt befolkad och främst beror det på att det var goda näringsförutsättningar i form av till exempel odlingsbar mark och betesmark för husdjur, säger Anders Hedman, arkeolog på Riksantikvarieämbetet.

Han jämför med det småländska höglandet.

– Där är det betydligt magrare ur jordbrukssynpunkt och heller inte alls samma mängd av fynd.

Vikingatiden sträcker sig mellan omkring år 800 och 1050. Ordet ”viking” beskrev oftast den lilla grupp som gav sig ut för plundring och handel men i dag brukar begreppet omfatta hela befolkningen under tidsperioden. Detta enligt Historiska museets beskrivning.