Industrilokaler används som bostäder

Järfälla Veddesta
Veddesta industriområde har varit särskilt utsatt.
I bostadsbristens Järfälla tar folk allt mer desperata utvägar för att hitta bostäder. Nu larmar kommunen om att industrilokaler börjar användas som bostäder – något som medför stora risker.

– Det här är ett stort problem, säger Aphram Melki (C) som är ordförande i Miljö- och bygglovsnämnden.

Fenomenet – att industrilokaler olovligen hyrs ut som bostäder, är nytt i Järfälla. Före år 2013 hade kommunen inga sådana tillsynsärenden överhuvudtaget. Men sedan dess har åtta enskilda ärenden uppkommit, merparten av dem under år 2016 och år 2017. Problemet är heller inte isolerat till ett eller två industriområden. Klagomål har inkommit från Kallhäll, Veddesta, Jakobsberg och Ulvsättra.

– Men vi agerar bara på tips. Så mörkertalet är stort, tror vi, och detsamma gäller med svarta hyreskontrakt i det vanliga lägenhetsbeståndet, säger Aphram Melki.

”Ska vi riskera att de brinner inne? Nej, det här är inte acceptabelt alls”

Aphram Melki, ordförande i Miljö- och bygglovsnämnden.

Industriboende medför stora risker

Förutom att det är olagligt enligt PBL, plan- och bygglagen att bo i industrilokaler, medför det också flera risker. Den största, och kanske allvarligaste risken har att göra med brandskydd. Reglerna för hur man bygger bostäder skiljer från när man bygger kontorslokaler och industrier. Bland annat handlar det om brandlarm, om hur brandfarliga byggmaterialen får vara och hur brandcellerna är strukturerade.

I bostadshus är tanken att en brand i en lägenhet inte ska sprida sig till nästa – så fungerar det inte i industrilokaler, vilket gör det väldigt riskabelt att befinna sig i en sådan vid brand.

– Ska vi riskera att de brinner inne? Nej, det här är inte acceptabelt alls, säger Aphram Melki.

Järfälla - industrilokaler används som bostäder

Så här såg det ut i en av industrilokalerna kommunen inspekterat – ett fullt inrett rum.

Kommunens arbete mot den här typen av boenden skapar också arbetsmiljöproblem för de handläggare som åker ut på tillsyn. Det händer att polisen följer med för att se till att inget händer.

– Det är ett måste för att handläggarna ska känna sig säkra. De ska ju in i någons bostad och i princip vräka dem, och det gillar ju inte folk. Vår personal måste känna sig säker, säger Aphram Melki.

En effekt av trångboddheten?

Exakt vilka priser de tar som hyr ut industrilokalerna är inte känt.

– Med tanke på bristen som finns tar de mycket betalt, det tror jag. Man tänker att man kan tjäna så mycket pengar på att rulla ut några madrasser på golvet att det är värt risken man tar. Folk står ju i kö för att hyra bostäder till höga priser, säger Aphram Melki.

Det är inte bara industrilokaler som kommunen får tips om – överfulla lägenheter är också ett återkommande problem.

I en rapport om trångboddhet i Sverige definierar Boverket att en lägenhet är trångbodd om det är fler än två personer per rum i lägenheten – utöver vardagsrum och kök. Med den definitionen placerar sig Järfälla ungefär i mellanskiktet i Stockholm.

”Det ökar segregationen. Men om vi vräker folk, var ska de då bo?”

Aphram Melki, ordförande i Miljö- och bygglovsnämnden.

Järfälla - industrilokaler används som bostäder

Ett annat rum som hyrts ut i en industrilokal

Järfällaborna motvilliga till byggplaner

Här är mellan femton och tjugo procent av befolkningen trångbodd. Det är tre, delvis överlappande grupper, som framför allt saknar utrymme: ungdomar, låginkomsttagare och människor med utländsk bakgrund. Att många utlandsfödda tenderar att hamna i storstadsområdena gör också att trångboddheten, och den här typen av improviserade bostäder, blir ett integrationsproblem.

– Det här är diskussioner vi måste föra. Är det här rimliga levnadsförhållanden? Jag tror inte vi gör folk en tjänst när vi signalerar att det är okej att bo tolv personer i en tvåa. Det ökar segregationen. Men om vi vräker folk, var ska de då bo? säger Aphram Melki.

Samtidigt finns, enligt Aphram Melki, en bristande acceptans för behovet av expansion i kommunen.

– I korthet säger man ”bygg var ni vill, men inte på min bakgård”, säger Aphram Melki.

Brandkåren: ”Inte bara ett Järfällaproblem”

Enligt Attunda räddningstjänst har de olovliga bostäderna ökat i antal – men är inte unika för Järfälla.
Attunda räddningstjänst har som uppgift att inspektera byggnader ur brandsäkerhetssynpunkt, och har på så sätt också stött på dessa bostäder i industrilokaler. Men det är inte bara i Järfälla som fenomenet finns.

– Vi har haft bränder i industrilokaler där folk har bott, men ingen har skadats eller omkommit ännu, säger Ola Carlén som är brandingenjör vid Attunda räddningstjänst.

Även Södertörns och Storstockholms brandförsvar har sett liknande boenden i sina respektive områden.

– Det här är egentligen inte bara ett Järfällaproblem utan vi tror att det förekommer i alla våra kommuner, men i Järfälla har man hittat de här ställena väldigt koncentrerat. Dessutom handlar det om att vi haft ett bra samarbete med byggnadsinspektörerna, säger Ola Carlén.

Vad gäller säkerhetsrisker gör räddningstjänsten alltid riskbedömningar innan man åker ut på tillsyn. Sådana görs rutinmässigt eftersom räddningstjänsten precis som byggnadsinspektörerna kan bli osams med de som inspekteras. Men det är hittills bara i samband med olovliga boenden som polisen behövt följa med.

– I regel åker vi minst två personer. Det har hänt vid något tillfälle att polisen har följt med, men det är inte vanligt. Samtidigt får jag säga att jag inte varit med om det tidigare under de 25 år jag jobbat, säger Ola Carlén.

Fakta

Trångboddheten i Järfälla och Stockholm

– 15-20 procent av Järfällaborna är trångbodda.
– Kring Jakobsbergs centrum och Söderhöjden har man i snitt under 1 rum/ person
– I Barkarbystaden har man i snitt över 2,25 rum/person
– Över 30 procent av de med utländsk bakgrund bor trångt, samma siffra för de med svensk bakgrund är cirka 10 procent
– Sedan 2013 har åtta olika klagomål kommit om olovliga boenden i industrilokalen
– Sammanlagt rör det sig om sex olika industrilokaler. Två av dem har fått klagomål två gånger.