Min lokala hjälte

Inga cykelbanor håller måttet

Cykelfältet på Sankt Eriksgatan söder om bron är bara 113 centimeter brett. Det borde vara minst 130 centimeter.Foto: Carlos Montecinos
Cykelfältet på Sankt Eriksgatan söder om bron är bara 113 centimeter brett. Det borde vara minst 130 centimeter.Foto: Carlos Montecinos
Stockholms stad har satt upp höga mål för att bredda cykelvägarna. Men ingen av de cykel­banor som Lokaltidningen Mitt i har mätt i innerstan håller måttet.

Målen är inte orealistiska, menar Ulla Hamilton (M).

Men Daniel Helldén (MP) anser att stockholmarna blir lurade.

Totalt satsas en miljard på olika cykelåtgärder fram till 2018, bland annat på att bredda, och bygga nya, cykelvägar.

I år har en mil ny cykelväg anlagts i staden.

Enligt stadens cykelplan och handboken, ”Cykeln i staden, utformning av cykelstråk i Stockholms stad”, ska cykelbanor och cykelfält vara mellan 130 och 325 centimeter breda, beroende på om de är enkel- eller dubbelriktade.

Men ingen av de cykelbanor som Mitt i mätt runt om i innerstan är så breda som de minst ska vara för att vara framkomliga och säkra.

– Bygger man efter måtten blir trafiken framkomlig och funktionell för både cyklister, gående och bilister. Men majoriteten av de som byggt i innerstan under tio år uppfyller inte villkoren. Man har inte varit beredd att ta kapacitet eller p-platser från biltrafiken, säger Krister Isaksson, som var cykelplanerare i staden fram till 2010 och den som skrivit handboken.

Men måtten i manualen är bara rekommendationer och inga regler.

– Cykelplanen och Framkomlighetsstrategin är de viktigaste dokumenten vår i verksamhet, men vi jobbar sällan med råmark i staden och kan inte blunda för alla andra funktioner som också ska samsas på gatan, säger Eric Tedesjö, chef för den strategiska planeringen i staden.

Högsta prioritet ligger på pendlingsstråken som ska vara 175 till 450 centimeter breda. I innerstan gäller det till exempel på Horns­gatan, Sankt Eriksgatan och Birger Jarlsgatan.

Men inte heller där hålls de rekommenderade måtten, enligt Mitti:s granskning.

Staden lurar stockholmarna genom att anta en ambitiös cykelplan, som man sedan inte följer, menar oppositionsborgarrådet Daniel Helldén (MP).

– Det är en utmärkt cykelplan som visar vad cyklisterna vill ha och det är otroligt märkligt att man inte följer den. Det är mycket snack men när man väl kommer till skott så blir det något annat, menar han.

Ulla Hamilton (M), trafik- och arbetsmarknadsborgarråd, försvarar dock planen och menar att måtten inte ska ses som krav, och att de måste anpassas till förhållandena på varje plats.

– Vi kan inte flytta hus eller ta ner träd för att följa rekommendationerna men ambitionen är att leva upp till dem i så stor utsträckning som möjligt, säger hon.

Är målen i cykelplanen för högt ­satta?

– Nej, det är de inte, man ska inte läsa dem som exakta bredder utan som riktlinjer. Vi prioriterar pendlingsstråken, och är tydliga med att vi bygger ut infrastrukturen för gående, cyklister och ­kollektivtrafik. Men det är alltid en avvägning från plats till plats, säger Ulla Hamilton.

Fakta

Här är resultatet av Mitt i:s mätning

Långholmsgatan före Liljeholmsbron: 105 cm. Borde vara 125–300 cm.

Götgatan vid Medborgar­platsen: 110 cm. Borde vara 125–300 cm.

Götgatan vid Götgatsbacken: 120 cm. Borde vara 125–300 cm.

Hornsgatan, Bysistorget-Ringvägen: 110 cm. Borde vara 125–300 cm.

Karlavägen vid Humlegården: 85–105 cm. Borde vara: 125–300 cm.

Birger Jarlsgatan,korsningen Rådmansgatan: 134 cm. Borde vara 150–325 cm.

Sankt Eriksgatan strax före bron på Kungsholmssidan: 113 cm. Borde vara 130–325 cm.

Fleminggatan korsningen Kronobergsgatan: 103 cm. Borde vara 125–325 cm.

Surbrunnsgatan: 49–100 cm. Borde vara 130–150 cm.

Källa: Mitt i:s undersökning och Stockholms stad