”Vi är inte klara med var vi ska dra gränsen”

Martin Hafström, tf stadsbibliotekarie.
Martin Hafström, tf stadsbibliotekarie.
Digitaliseringen, bristen på medborgarkontor och migrationen. Det är de stora orsakerna till bibliotekets förändrade roll, menar Martin Hafström, tf stadsbibliotekarie.
– Vi är inte klara med var vi ska dra gränserna för vad vi ska göra, säger han.

I dag kommer många människor till biblioteken av helt andra skäl än att låna böcker eller studera. De kanske vill få råd om hur de fyller i en blankett till Migrationsverket, få hjälp att skaffa ett mobilt bank-id eller hänga en stund med kompisgänget.

Orsakerna till den här förändringen är flera, menar Martin Hafström, tf stadsbibliotekarie i Stockholm.

– Digitaliseringen är en jätteviktig orsak. En annan är att medborgarkontoren har försvunnit från många stadsdelar under 2000-talet. En tredje orsak är migrationen och de vidgade klyftorna i staden, säger han.

I områden där medborgarkontoren inte finns söker sig människor till biblioteken med sina frågor om hur samhället fungerar och för att få juridisk och ekonomisk rådgivning, till exempel.

– Det har inneburit nya uppgifter för biblioteken. Vi är inte klara med hur vi ska dra gränserna. Det är något i diskuterar hela tiden, säger Martin Hafström.

Att öka människors digitala kunskap ser han däremot som en självklar del av bibliotekens folkbildande uppdrag. Människor klarar sig inte i samhället utan den kunskapen.

Samtidigt kvarstår självklart det läsfrämjande uppdraget. Det gäller för biblioteken att klara detta kärnuppdrag samtidigt som nya uppgifter tillkommit – och samtidigt som en del av dem kämpar med stök och bråk.

–I dag har många unga biblioteken som mötesplats för att de är trångbodda hemma. Då går det inte att kräva absolut tystnad, som i den gamla tidens bibliotek. Men vi måste kräva respekt för besökarnas behov av lugn och ro.