”Jag tror inte att lärarna ser mobbningen”

Stockholmsenkäten visar att många tjejer i nian i Skarpnäck blivit mobbade och trakasserade.
Fatima El Sayed och Tella Krantz Lindmark tycker skolan ska jobba mer mot mobbning.
Mer än var fjärde tjej i nian i Hammarby-Skarpnäck har känt sig mobbad det senaste året. Och många mår dåligt. Mitt i Söderort åkte till Bagarmossens skola för att prata med några niondeklassare.
– Mobbningen är ofta diskret, jag tror inte lärarna ser det, säger Fatima El Sayed.

Mobbning behöver uppmärksammas betydligt mer än i dag. Och alla behöver påminnas om vad mobbning kan vara. Det tycker de tjejer i nian som Mitt i Söderort pratar med, efter att ha tagit del av resultaten i Stockholmsenkäten, som genomfördes i våras.

I den framgår att 28 procent av tjejerna i nian i Hammarby-Skarpnäck har känt sig mobbade eller trakasserade i skolan det senaste läsåret. Det är den högsta siffran i hela Stockholm. Snittet är 22 procent. Och motsvarande siffra bland killarna i stadsdelen är 13 procent.

Tella Krantz Lindmark, 15 år och Fatima El Sayed, 15 år, tycker inte att det förekommer mobbning i deras lilla gäng men känner igen fenomenet från skolan.

– Det finns ju mobbning i skolan. Och det finns ju gruppledare som bestämmer. Och som bestämmer vilka som får vara med, säger Tella Krantz Lindmark.

Mobbningen är ofta diskret

Men mobbningen yttrar sig, enligt tjejerna, sällan genom fysiska kränkningar utan mer i kommentarer, blickar och utfrysning. Det kan till exempel handla om små skämt om någon som alla skrattar åt. Och då skrattar den utsatta med fast personen egentligen inte tycker att det är roligt. Eller att man inte blir tillfrågad om man vill vara med eller blir lika behandlad som andra.

– Det kan vara att alla i en grupp hälsar på varandra med en kram när någon kommer, men när en person kommer så säger man: ”Jag orkar inte resa mig för att krama dig just nu”, fast man reser sig om det är någon annan som kommer. Att man gör skillnad på folk. Eller att man frågar alla utom en person om de vill följa med när man ska göra något, säger Fatima El Sayed.

Både hon och Tella Krantz Lindmark tror att lärare har svårt att upptäcka att någon mobbas.

– Mobbningen är inte så tydlig, säger Tella Krantz Lindmark.

– Jag tror inte att någon lärare skulle märka att det var mobbning om de gick förbi, säger Fatima El Sayed.

Skolan pratar sällan om värdegrund

Orsakerna till att så många utsätts tror de är flera.

– Vi pratar om värdegrund den första veckan när vi börjar i skolan, men sedan så pratar vi inte mer om det. Så jag tror att många tänker att det inte förekommer på skolan och då är det lättare att mobbarna kommer undan, säger Tella Krantz Lindmark.

Hon och Fatima tror också att det kan bli en ond cirkel så att den mobbas själv börjar mobba andra för att få vara med eller må bättre.

Stockholmsenkäten visar att många tjejer i nian i Skarpnäck blivit mobbade och trakasserade.

Fatima El Sayed och Tella Krantz Lindmark har flera förlag på hur skolor kan förebygga mobbning. Foto: Anna Z Ek

Tjejerna har flera tips på hur mobbningen ska stoppas

Men de har flera förslag på vad skolorna i Hammarby-Skarpnäck kan göra för att minska mobbningen.

– Skolan behöver prata mer om det, minst en gång i månaden. Och ta upp konkreta exempel på vad mobbning kan vara. Att man inte ska snacka om andras kläder. Och att det är mobbning att fråga alla utom en i gruppen om den vill följa med när man gör något. Om man pratar om det regelbundet så kan de som mobbar känna igen sig och förstå att det som de gör inte är okej, och att det är mobbning. Ingen vill ju bli kallad en mobbare, säger Fatima El Sayed.

– Skolan har ju en antimobbningsgrupp också men folk vet inte vilka de är, så det vore bra om de kunde gå runt i klasserna och presentera sig så att alla vet vilka de är om de behöver prata, säger Tella.

De tycker också att lärare måste bli bättre på att säga ifrån.

– Om en lärare hör någon säga något schyst i klassrummet så ska läraren säga ifrån direkt och inte bara låta det passera som det kan vara idag. För även om läraren tycker att det inte låter så allvarligt så kan den som säger det ha sagt flera andra grejer tidigare. Alla måste visa tydligt vad som inte är okej, säger Fatima.

Fyra av tio tjejer känner sig deppiga

I enkäten svarar också 42 procent av tjejerna i årskurs nio att de ofta känner sig deppiga och ledsna utan att veta varför. Motsvarande siffra bland killarna är 14 procent.

Även den situationen känner tjejerna igen från skolan.

– Skolan tar över ens liv, det är mycket stress, prestationer och jämförelser. Det är så mycket man ska hinna med så man får ingen fritid, jag har inte hängt med vänner på över två månader, säger Fatima.

De tror också att hormoner kan spela in när tjejer mår dåligt utan att veta varför. Och att de utsätts för högre press.

– Det är väldigt mycket fokus på killarna och lärarna kräver mer av tjejerna. Det är många som gråter och bryter ihop och lärarna ser ju det men gör ju inget. De borde fråga varför man är så stressad och om de kan göra något, säger Tella.

Mitt i Söderort har varit i kontakt med rektorn på Bagarmossens skola men han har avböjt att kommentera artikeln.

Fakta

Stockholmsenkäten 2018

Stockholmsenkäten genomfördes under våren i årskurs nio och i gymnasiets årskurs två.

Enkäten besvaras anonymt under lektionstid och lämnas i ett förslutet kuvert till klassläraren.

Källa: Stockholms stad