Min lokala hjälte

”Jag vill inte ha dem”

Daniel Westerblad vill inte ha fler kameror. ”Fartkameror i skogen på lantväg här i Värmdö ser jag inte riktigt meningen med”, säger han.
Daniel Westerblad vill inte ha fler kameror. ”Fartkameror i skogen på lantväg här i Värmdö ser jag inte riktigt meningen med”, säger han.
Sedan sträckan Mölnvik-Stavsnäs fick tio fartkameror har olyckorna på vägen minskat.

Ändå är de Värmdöbor som Lokaltidningen Mitt i pratat med negativa till ytterligare tolv kameror.

– Jag vill inte ha dem alls, säger Daniel Westerblad.

Hastigheten är den faktor som spelar mest roll för hur allvarliga konsekvenser en trafikolycka får. Men långt ifrån alla följer hastighetsbegränsningarna.

Väg 646 mellan Lämshaga och Återvall längs Eknäsvägen på Ingarö är en av de vägar där sex fartkameror ska placeras ut, för att få bilisterna att sakta ner.

– Det är en väg där vi har sett höga hastigheter och flera olyckor där människor har skadats, säger Anna-Sofia Welander vid Trafikverket.

Samma sak gäller väg 274 mellan Torsby och Myttinge. Även där ska sex kameror sättas upp. Tanken var att de skulle placeras ut redan i höst, men problem med att dra fram el till stolparna har försenat arbetet.

– Det har påbörjats, men det ser ut som att själva kamerorna sätts upp först i början av nästa år, ­säger Anna-Sofia Welander.

Fartkamerorna som för några år sedan sattes upp mellan Mölnvik och Stavsnäs har ökat trafiksäkerheten där. Trots det har de Värmdöbor som Mitt i pratat med vid bensimacken i Brunn inget emot att kamerorna dröjer på väg 646 och 274.

Kjell Olsson skulle de helst se att de inte fanns alls. Enligt honom orsakar de köer och stress.

– Folk kör ju långsammare än vad som är tillåtet där det finns fartkameror. Då blir i alla fall jag stressad. Visst, vid skolor ska man köra långsamt, men hur jag kör i skogen ska väl Trafikverket skita i, säger han.

När Regina Pageryd i Kopparmora får höra om de nya fartkamerorna är hennes spontana reaktion: ”usch då”.

– Ja, jag tycker inte om dem. Folk maxar och kör för fort innan, sedan tvärnitar de och ger järnet igen. Man lär sig veta exakt var de står och kör därefter. Då är det bättre att kunna anpassa farten själv efter situation, säger hon.

Inte heller Katja Himanka vill ha fartkameror.

– Vid 30-vägar utanför skolor är det viktigt att hålla hastigheten, men fartkameror tycker jag inte om, säger hon.

Daniel Westerblad håller med.

– Jag vill inte ha dem alls, säger han.

Eva Lundberg, nationell samordnare vid Trafikverket, är förvånad över reaktionerna. Enligt myndighetens årliga enkät tycker mer än 70 procent att fartkameror är ett bra sätt att övervaka hastigheten på.

– De flesta brukar bli glada över att få kameror så att hastigheten sänks och olycksrisken minskar, säger hon.

Totalt kommer de tolv nya kamerorna att kosta sex miljoner kronor.

Fakta

Kamerorna räddar 20 liv varje år

Trafiksäkerhetskameror räddar cirka 20 liv per år i landet genom sänkta hastigheter.

Trafiksäkerhetskamerorna innehåller både kamera och radar.

De är direktkopplade till polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Kamerorna placeras alltid synligt och är väl skyltade.

Endast de som kör för fort fotograferas.

Källa: Trafikverket