Betongfälla ska stoppa råttinvasionen

Den nya betongfällan hoppas minska råttkolonin vid Aniaraplatsen.
Den nya betongfällan hoppas minska råttkolonin vid Aniaraplatsen.
Råttorna i centrum verkar orädda. Den här nosar nyfiket på den nya giftfällan.
Råttorna i centrum verkar orädda. Den här nosar nyfiket på den nya giftfällan.
Det blir allt fler råttor i Sollentuna. Efter flera försök att bekämpa de närgångna gnagarna på Aniaraplatsen har man nu placerat ut en 130-kilos betonganordning full med gift.

– Att råttorna inte är rädda tyder på att det är ett stort problem, säger skadedjursteknikern Daniel Stenius.

Råttorna blir fler och fler i hela Stockholm – och Sollentuna är inget undantag. Under hösten har det kommit in flera anmälningar om råttor till kommunen. De flesta gäller Aniaraplatsen utanför Sollentuna centrum. Problemen har varit av sådan karaktär att man inte fått bukt med dem med hjälp av vanligt råttgift.

– Vi har fått in flera felanmälningar om råttor på Aniaraplatsen under hösten. Problemet har varit väldigt stort och vi har haft svårt att komma tillrätta med det. Vi har gjort flera försök tidigare utan resultat, säger Kamille Taner, som är parkförvaltare på kommunen.

Förra veckan placerade företaget Nomor som bedriver skadedjurbekämpning ut en 130 kilo tung betonganordning med råttgift på platsen. När råttorna äter av giftet tar det mellan 24 och 72 timmar innan de dör.

– De blir väldigt törstiga, får inre blödningar och söker sig till vatten. På så sätt blir det inte heller några döda råttor som ligger kvar på platsen efteråt, säger Daniel Stenius.

Betonganordningen är säker både för barn, vuxna och hundar och ska stå på platsen fram till vårkanten.

– Sedan får vi se vad resultatet har blivit. Men förhoppningsvis kommer problemen att vara åtgärdade då, säger Daniel Stenius, skadedjurstekniker på Nomor.

Antalet saneringar har ökat markant i Sollentuna. Fram till den sista november hade Nomor haft 206 saneringar i kommunen. Förra året hade man 150.

– Vi ser en tydlig trend. Ju tätare vi människor bor och ju mer vi förtätar, desto fler råttor blir det. Det finns fler platser att gömma sig på och större tillgång på mat. I de flesta storstäder i hela Europa ökar råttpopulationen, säger Peter Bergqvist, regionchef på Nomor.

Att bli av med råttorna helt är nästintill omöjligt, menar Berqvist. Råttgift och andra bekämpningssätt är bara ett sätt att hålla nere populationen.

– Det finns alltid möjlighet för dem att söka skydd. Det man kan göra är att täppa igen hål, inte ha några öppna sopkärl och klippa ner rabatter. Försvåra så mycket som möjligt helt enkelt, så att de söker sig till andra ställen.

När kylan kommer brukar råttorna söka sig ner i sina gångar, men kommer upp när de söker mat. Men när Lokaltidningen Mitt i är på Aniaraplatsen springer flera råttor omkring i rabatten. Något som enligt Daniel Stenius tyder på att problemen är omfattande.

– Generellt sätt visar sig inte råttorna när det är så här kallt. Men eftersom de ändå gör det, och inte är rädda tyder det på att det är väldigt stort problem.

Förutom Aniaraplatsen har kommunen just nu inte några andra pågående råttinsatser på allmänna platser.

– Det är främst kring bostadsrättsföreningar som vi gör saneringar. Vi märker absolut att det blir mer och mer problem med råttor hela tiden, säger Stenius.

För första gången sedan 1930-talet har det konstaterats att det finns råttor som bär på smittan Leptospira – som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människan.

I en studie gjord av Uppsala universitet, i samarbete med Anticimex, har man kunnat påvisa att det finns råttor som bär på antikroppar mot bakterien Leptospira. Råttorna som har undersökts finns i både Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det är en alarmerande ny kunskap, när vi vet också vet att råttpopulationen ökar hela tiden. Men samtidigt ska man inte överreagera. Det är bra och viktig kunskap, men inget som bör oroa den stora allmänheten, säger Thomas Persson Vinnersten, som är biolog på Anticimex.

Av de 30 råttor som undersöktes var det 13 procent av dem som testades positivt för den allvarligaste varianten av bakterien. I värsta fall kan en smittad människa få hjärnhinneinflammation eller Weils sjukdom, som kan vara dödlig. I andra fall kan man få influensaliknande symtom, eller inga alls.

– Det är väldigt olika. Smittan sprids via råttornas urin och bakterierna kan leva väldigt länge i stillastående vatten. Om man vistas i sådana miljöer där man vet att råttor finns är det bra att vara noga med sin handhygien.

Att förebygga så att råttorna inte trivs i vår närmiljö är ett viktigt arbete. Det är också viktigt att öka kunskapen kring smittspridningen, och hur man hanterar smittade personer.

– Det finns egentligen oändligt med resurser för råttorna och det är väldigt svårt att få ner dem till noll. Det man kan göra är att ta bort givna matstället, klippa ner tät vegetation och exempelvis vara försiktig med att mata fåglar.

Fakta

Saneringarna allt fler

Statistik, saneringar Sollentuna kommun:

Nomor:

2013: 132

2014: 150

2015: 206 (fram till 30 november)

Anticimex:

(Gäller 1 januari till 1 oktober)

2011: 177

2012: 195

2013: 180

2014: 147

2015: 309