Min lokala hjälte

Jenny går på slak lina varje dag

Jenny Lindström före viktnedgången.
Jenny Lindström före viktnedgången.
Vad gör man när kickarna inte kommer längre?

När den nya vikten är en normalitet och berömmet sinat ut? Om det skriver Jenny Lindström som gick ner 24 kilo.

– Jag försöker lära mig tänka i gråzoner. Inte bara i svartvitt, säger hon.

Det är inte så enkelt som energi in – energi ut. Huvudet måste vara med.

Det konstaterar 53-åriga Jenny Lindström i Enebyberg. För fyra år sedan lyckades hon med något som hon hade föresatt sig länge men inte riktigt klarat av hela vägen. Hon nådde sitt mål en viktnedgång på 24 kilo.

Jenny skrev en bok om hur hon gjorde ”Hur jag besegrade mina hjärnspöken” och nu kommer uppföljningen ”Balansgång”.

– Det är svårt att gå ner i vikt men ett tag efter att man lyckades kommer en annan stor utmaning – att behålla den. Det är just en balansgång.

Hon tycker att det ordet är en bra bild av vad som krävs för att få en livsstilsförändring att bli långsiktigt hållbar.

– Ett år efter att jag startade min livsstilsförändring hade jag varit normalviktig och legat under min målvikt i över åtta månader. Det var då de stora mentala utmaningarna började.

Hon insåg att det inte alls handlar om att väga mat eller att springa kilometervis i skogen utan att lära sig balansera på en slak lina i vardagen.

– Det gäller att hitta en jämvikt i livet för att ge sig tid och ork att ta hand om sitt eget välmående. Både fysiskt och psykiskt.

Jennys historia liknar många andras som har problem med övervikt.

– Första gången jag började hos Viktväktarna var jag 18 år. Jag vägde min potatis och var duktig på att följa deras metod men sedan gick jag upp alltihop igen.

30 år av jojobantning följde. Hon hade ständigt ont i ett muskelfäste på höften och sov med smärtstillande tabletter på nattduksbordet.

– Den smärtan fick mig att inse att jag behövde förändra något i grunden. Det enda det ständiga bantandet egentligen leder till är att man tappar muskler och förstör sin förbränning.

Hon sökte någon slags vetenskaplighet, ett sätt att förändra hela livsstilen. Att lära sig tänka, äta och röra sig som höll. Hon började på Itrim och det var där det vände för henne.

– Träningen ersatte mitt intresse för mat.

Hon cirkeltränar och går. Och så springer hon.

– Jag har alltid sagt att jag inte kan springa. Det var en sanning i 40 år sedan jag tvingades tävla mot en tjej i skolan som var distriktsmästare.

Inte heller kunde hon rocka rockring, trodde hon. Men en hälsocoach fick henne att börja och nu kan hon hålla på hur länge som helst. Samma person fick henne att komma över tron att hon inte kan springa.

– Jag har jobbat med att hitta en livsstil där jag inte ständigt behöver andras bekräftelse. Att tänka i gråzoner i stället för svart eller vitt, bra eller dåligt, som förut. Jag försöker vara snäll mot mig själv nu.

Jag ville hitta en livsstil där jag inte ständigt behöver andras bekräftelse.

Fakta

Några råd för en livsstilsförändring