ANNONS

Anna König Jerlmyr: Stockholm ska få Världsutställningen

Ett utomhusbad med varmt vatten öppet året om – nedsänkt i Riddarfärden. På bild Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M) - Den styrande blågröna majoriteten i Stockholm stad presenterar planerna på ett bad nedsänkt i Riddarfjärden.
Finansborgarrådet avslöjar planerna på en ny världsutställning för Mitt i Stockholm.
Stockholm vill få Världsutställningen 2030. De planerna avslöjar finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) för Mitt i.
Här ska staden visa upp klimatsmarta bostäder, träarkitektur, elfordon och annat.
– Jag ser Stockholm som den självklara platsen, säger hon.
ANNONS

I en utredning till regeringen föreslås att fem städer i Sverige ska få så kallade plusstadsdelar där hållbarhet ligger i fokus.

En av städerna kan få arrangera Världsutställningen under 2030 som avslutning, berättar Anna König Jerlmyr. Och för finansborgarrådet är det självklart att Stockholm ska ansöka om att få utställningen.

– Jag ser Stockholm som den självklara platsen att ha denna på, säger König Jerlmyr till Mitt i.

90 år sedan utställningen då funktionalismen slog igenom

Klimatsmarta bostäder, nya koncept för handel och service, elektrifierade fordon, urban livsmedelsproduktion, träarkitektur och andra hållbara material kan vara sådant som visas upp på världsutställningen om den hamnar i Stockholm.

– Stockholm ska vara Sveriges testbädd. Här ska vi se innovationer som vi sedan kan skala upp i resten av landet, säger Anna König Jerlmyr.

30 års utveckling på 10 år

I dessa plusstadsdelar ska det enligt förslaget finnas så kallade ”frizoner” eller ”testbäddar” där det går att få undantag från regelverk som styr stadsutvecklingen.

Om staten ger undantag från till exempel riksintressen, detaljstyre i plan- och bygglagen, eller annat som stoppar byggplaner menar König Jerlmyr att Stockholm kommer att utvecklas snabbt.

ANNONS

– Vi kommer att kunna se 30 års stadsutveckling på 10 år, säger Anna König Jerlmyr.

Här kan allt hamna

På en eventuell utställning ska sedan allt visas upp för besökare från hela världen.

Finansborgarrådet nämner Norra Djurgårdsstaden och Slaktushusområdet som möjliga frizoner, men det kan också bli aktuellt med befintliga bostadsområden.

Finansieringen för en världsutställning menar Anna König Jerlmyr ska komma från staten, EU-stöd och genom samarbeten med privata aktörer.

– Det ska inte bli betydande kostnader för för staden utan ge intäkter till Stockholm, säger hon.

Stockholm är redo vid ja

Men först ska alltså regeringen säga ja till förslaget om plusstadsdelar, frizoner och sedan också ja till att ansöka om att en stad Sverige ska få hålla i världsutställningen 2030.

– Om regeringen säger ja, om undantagen från regelverken ges och om finansieringen finns på plats då kommer Stockholm vara beredda att få världsutställningen, säger Anna König Jerlmyr.

Fakta

Två stora utställningar i stan

Stockholm har haft två stora utställningar tidigare. Men dessa räknas inte till de Världsutställningar som The Bureau International des Expositions samordnar och utser värdland av.

Stockholmsutställningen 1897 skedde mitt under industrialismen och skulle visa upp upp teknologiska framsteg och ny design.

Industrihallen var den största byggnaden på hela utställningen 1897.

Industrihallen var den största byggnaden på hela utställningen 1897. Kupolen och de fyra minareterna var nästan 100 meter höga och inne i hallen visade företag upp sina produkter. Foto: Stockholms stadsmuseum, Fotograf okänd

Utställningen hölls på Djurgården maj-oktober. De flesta byggnaderna vid utställningen revs eller flyttades senare. Men Nordiska museet och Biologiska museet, som var en del utställningsområdet, står kvar. Djurgårdsbron byggdes också till utställningen.

För första gången kunde människor i Sverige dessutom köpa varmkorv som snabbmat på utställningen. Men vurrarna serverades inte i bröd – besökarna fick i stället låna ett par vita handskar att så att de inte skulle bränna sig på korven. Försäljarna var ofta kvinnor som kallades korvmadammer.

Stockholmsutställningen 1930 visade upp det allra senaste inom formgivning, hantverk och arkitektur.
Utställningen anses vara startskottet för funktionalismen i Sverige.

stockholmsutställningen 1930 Utställningsrestaurangen, ”Lilla Paris”, ritad av Gunnar Asplund.

Gunnar Asplund ritade utställningslokaler. Bland annat den här restaurangen ”Lilla Paris” inne på området. Foto: Gustav Cronquist/Wikimedia commons.

Utställningsområdet i Stockholm 1930 var placerat vid Djurgårdsbrunn – de södra delarna av Gärdet och en del av norra Djurgården.

Arrangör var Stockholms stad och Svenska slöjdföreningen (numera Svensk form) och utställningen pågick till september samma år och lockade fyra miljoner besökare.

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Stockholm direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.