ANNONS

Driver Solnas enda privata slott

Huvudbyggnadens fasader har återställts till ljus originalkulör. "Vårt mål är att allt på gården ska bli till orifinalskick", säger Johan Wibom.
Huvudbyggnadens fasader har återställts till ljus originalkulör. "Vårt mål är att allt på gården ska bli till orifinalskick", säger Johan Wibom.
Fasaderna på huvudbyggnaden är dekorerade med tusentals små stenar – något som är unikt i Sverige. "Stilen är rysk-svensk empire", säger Johan Wibom.
Fasaderna på huvudbyggnaden är dekorerade med tusentals små stenar – något som är unikt i Sverige. "Stilen är rysk-svensk empire", säger Johan Wibom.
"Vi kallar det för stora balsalen, fast det har det nog aldrig använts som", säger Johan Wibom. Nu är det konferensrum.
"Vi kallar det för stora balsalen, fast det har det nog aldrig använts som", säger Johan Wibom. Nu är det konferensrum.
Med fem slott, fyra herrgårdar, ett gods och ett antal gårdar är Solna unikt i sitt slag. Få kommuner i Sverige kan stoltsera med så många slott och herresäten.

Ett av dem är lite mer unikt än de andra – bara Huvudsta gård ägs privat av samma familj sedan nästan 200 år.
ANNONS

Hufvudsta Gård har sedan 1817 ägts av familjen Wibom. Nästa år är det 200 år sedan anfadern Johan Wibom köpte Hufvudsta våren 1817 av Familjen Horn.

Men att äga en gård 2016 innebär inte något bekvämt gårdsliv med tjänstefolk. Idag drivs det i huvudsak på ett liknande sätt, men i mycket mindre omfattning, och nu mer inriktat på att hyra ut lokaler. Idag finns närmare ett 20-tal olika företag och verksamheter som hyresgäster.

– Det handlar om att skapa intäkter för att kunna underhålla och bibehålla gården i ett fint och bra skick. Mitt huvudmål, förutom kontinuerliga restaurationer och renoveringar, är att förvalta fastigheterna vidare till nästkommande generation. Sen får man ta det vidare därifrån, säger Johan, som är en av delägarna Wibom.

Han tog över driften av gården 1996 efter sin farbror, som var den som såg till att gården fick en modernare förvaltning och mer stabilare ekonomi.

Från början sträckte sig Hufvudsta gård med ägor vida över det som idag är Solna, men har genom åren minskat.

– Jag är väldigt mån om att området ska bibehållas och andas kulturhistorisk miljö, samtidigt som vi har ett mer modernt användande, berättar han.

Idag är Huvudsta en tätbebyggd stadsdel med tusentals invånare. Så var det inte när han själv växte upp på gården.

– Då fanns här nästan ingenting. Varken Jungfrudansen, Kristinelundsvägen eller Johan Enbergs väg, det var bara skog och natur.

Den över 350 år gamla Hufvudsta allé var länge länken mellan Stockholm och vidare över Hufvudsta. I hela allén kördes dubbelriktad trafik, långt ifrån dagens promenadstråk, berättar han.

ANNONS

Senast någon bodde inne i det stora huset var fram till 1953. 1967 hade huset stått tomt i drygt tio år och var påtagligt förfallet. Idag är det mer än väl omhändertaget och hyrs ut till ett företag som driver konferensverksamhet på dagtid.

Själv har Johan Wibom vuxit upp i en av de gula flyglarna.

– Jag minns att jag hade väldigt långt in till stan för skolgång och kamrater. Kompisarna bodde mer modernt och hade hiss. Idag tänker man lite annorlunda, berättar han.

Ibland kommer frågan varför huvudbyggnaden och flyglarna skiljer sig åt så mycket i stil.

– Flyglarna är från 1754, medan det stora huset tillkom 1836. Den äldre huvudbyggnaden flyttades inför detta till en annan del av gården så man kunde bygga det nya stora huset, berättar han.

Du säger gård, andra slott, vad är det rätta?

– Vi har nog aldrig riktigt kallat det för ett slott. För oss är det mer huvudbyggnaden på Hufvudsta gård. Det finns i historien olika kriterier för vad som kan eller ska kallas slott och det uppfyller nog inte denna byggnad, säger han.

Förutom att hyra ut olika delar av byggnaderna till företag som kontor har man även ett fåtal hyresgäster som bor här. Utan en kommersiell syn på verksamheten skulle man inte få det att gå ihop ekonomiskt.

Att underhålla gamla byggnader är omfattande och kostsamt.

– Där är jag nog ibland mer noggrann än vad reglerna säger, säger Johan. Men jag ser som min uppgift att förvalta byggnaderna vidare och tar varje byggnad steg för steg.

Ett av de senare större projekten har varit att renovera fasaden på huvudbyggnaden och återställa den till sitt exteriöra originalutseende, idag återigen i mer ljus nyans och med rött tak.

– Arkitektur och utseende är rysk-svensk empirestil. Nederdelen av fasaden är unik i sitt slag. Här sitter tusentals små runda stenar som ger ett mycket speciellt och ovanligt intryck. Jag har själv inte sett något annat liknande i Sverige, säger Johan Wibom.

När tror du att ni blir klara med alla restaureringar och renoveringar?

– Det här är ett ständigt pågående projekt som tar tid. Jag själv har nu hållit på i 20 år och vi kommer säkert behöva hålla på i 20 år till.

Fakta

Vad får kallas för slott?

Vad får kallas för slott? Och vad är egentligen en herrgård? Får vem som helst kalla sitt hus för slott?

Frågorna är många och svaren väldigt få och vaga i denna fråga.

Traditionellt sett är ett slott en byggnad där kungliga personer, eller representanter för dessa, har bott. Eftersom adeln utsetts av kungen har dessa av tradition fått äran att kalla sina ståtliga hus för slott.

En herrgård är helt enkelt en ståtlig byggnad som ska uppvisa makt och rikedom, att där bodde en herre, något som ofta föreföll vara adelns område förr i tiden.

Idag är det helt upp till ägaren av en byggnad att bestämma vad den ska kallas.

Solna vimlar av kungliga slott

Solna vimlar av kungliga och före detta kungliga slott. Det unika med dem är att de flesta också används dagligen för olika verksamheter.

Ulriksdals slott

Ulriksdals slott är ett kungligt slott pittoreskt beläget intill Edsviken i norra Solna. Slottet uppfördes cirka 1638–1645 för Jakob De la Gardie, och döptes ursprungligen till Jacobsdal, men fick senare sitt nuvarande namn efter Karl XII:s bror Ulrik. Förutom att slottet visas för allmänheten har även Världsnaturfonden WWF, där kungen är hedersordförande, sitt svenska huvudkontor här.

Karlbergs slott

Karlbergs slott uppfördes ursprungligen på 1640-talet för riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. Vid reduktionen 1680 blev Karlberg ett kungligt slott. På 1790-talet blev det kadettskola (Kungliga krigsakademien) och inhyser idag Militärhögskolan Karlberg. Karlbergs Krigsakademi för officerare är världens äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad.

Gustav III:s paviljong

Gustav III:s paviljong kallades förr ”Hagas lilla slott” och uppfördes 1787–1792 och blev Gustav III:s plats att dra sig tillbaka till under oroliga tider. På sommaren är paviljongen öppen för visning.

Haga slott

Haga slott uppfördes 1802 på uppdrag av Gustav IV Adolf. Det nya slottet uppfördes strax norr om Gustav III:s paviljong, och kom att kallas Drottningens paviljong. Byggnaden var mer tänkt som bostad än för representation och är närmast en större villa.

Här har flera Bernadotter bott. På 1930-talet genomfördes en omfattande modernisering av slottet åt Gustaf Adolf och Prinsessan Sibylla, som skapade ett modernt funktionellt hem. Här växte kungen och hans systrar Hagasessorna upp.

Efter att slottet stått obebott länge upplät Gustaf VI Adolf slottet 1966 åt regeringens utländska gäster. 2009 lät regeringen upplåtelsen återgå till kungen för att slottet åter skulle bli kunglig bostad, denna gång till kronprinsessparet som sedan hösten 2010 bor och representerar här.