Källaren fylldes med kloakvatten

Familjen Ahlströms nyrenoverade badrum förstördes i översvämningen 2010. Förra veckan dränktes deras källare åter av kloakvatten.

– Någon måste ta ansvar så att vi kan leva ett normalt liv, säger Agneta Ahlström.

De vågar knappt duscha, spola på toaletten eller ens lämna hemmet på Norrängsvägen i Fullersta av rädsla för att källaren ska svämma över igen.

– Så fort man ser ett regnmoln knyter det sig i magen, säger Agneta Ahlström.

Inom loppet av två år har familjen drabbats av två översvämningar. Den första var sommaren 2010, just efter att de renoverat badrummet i källaren, satt in klinkers, kakel och ett bubbelbadkar.

– Allt blev förstört, säger Jonas Ahlström.

Avloppsvatten hade runnit in under klinkergolvet och geggat till sig ordentligt medan familjen var på semester.

När familjen nätt och jämt hämtat sig från den förra översvämningen var det dags igen. Förra söndagen föll 33,5 millimeter över Stockholm – och avloppsvatten dränkte åter familjens källare.

Sju timmar tog det saneringsfirman Ocab att pumpa upp vattnet.

Agneta tittar på förödelsen i det en gång så ombonade allrummet, där en vattenpump med blå plastslang ligger redo och en avfuktare puffar ut en kemikalie som ska kamouflera skitstanken.

– Det är svårt att ta till sig känslorna. Ingen i familjen är ju skadad. Vi lever. Det är bara materiellt, men ändå. Man känner sig så uppgiven.

Nu väntar de på saneringsföretagets dom. Hur illa är det? Är badrummet intakt eller har kloakvattnet trängt in under klinkern igen?

– Någon måste ta ansvar. Vi vill veta att detta aldrig någonsin händer igen. Vi lever ändå i Sverige. Det regnar. De ansvariga måste se till att det finns utrymme i avloppssystemen, säger Agneta Ahlström.

Mathias von Scherling, utredningsingenjör på Stockholm Vatten, är bekymrad. Bolaget agerade inte efter översvämningarna 2010 eftersom de ansågs bero på extrema regnmängder.

– Nu har det inträffat på några ställen vartannat år, 2008, 2010 och 2012. Det är inte acceptabelt. Nu måste vi agera, säger han.

På kort sikt ska bolaget åtgärda direkta fel i ledningarna, på längre sikt handlar det om att åstadkomma en varaktig lösning för att hantera tillskottsvatten på ett säkert sätt.

Det stora problemet i Huddinge är inte så mycket den kraftiga utbyggnaden som skett de senaste åren, snarare att ledningssystemet är gammalt och markförhållandena knepiga, med sättningar och inläckage i ledningar som följd.

– Vattenmängderna blir så stora, lokalt i Huddinge kom det 65 millimeter på två timmar. Våra system klarar inte av att hantera extravattnet. Det tränger in i avloppsledningarna med källaröversvämningar som följd, säger Mathias von Scherling.

Vad ska ni göra för att förhindra att det händer igen?

– Det kommer att krävas stora insatser, inte minst ekonomiskt. Problemet är att vi inte har de tekniska lösningarna på bordet.

Flera metoder har diskuterats. Att täta allt inläckage i systemet är en. Problemet är att grundvattennivån då stiger och vatten rinner in via husgrundsdräneringarna i stället. Man kan också dra större ledningar, men det skulle inte ge någon större effekt eftersom ledningarna ändå fylls på grund av samverkan med grundvattnet. En annan möjlig lösning är stora breddmagasin.

– Men där är det svårt med lokaliseringen, säger Mathias von Scherling.

Fakta

Dagvatten läcker in i avloppssystemet

Ledningsnätet i Huddinge består av en ledning för dagvatten (regn) och en för spillvatten (avlopp).

Dräneringsvatten bör vara kopplat till dagvattenledningen, men har i många fall i stället kopplats till spillvattenledningen.

Dränerings-, dag- och inläckande grundvatten i spillvattenledningen kallas för tillskottsvatten.

Problemet med tillskottsvatten är stort i Huddinge kommun.