Många kameror på Roslagsbanan trasiga

Sedan i våras har mer än 100 nya kameror på Roslagsbanan slutat fungera.
Sedan i våras har mer än 100 nya kameror på Roslagsbanan slutat fungera.
Uppemot en tredjedel av tågen kan ha vagnar kamerorna är ur funktion.
Uppemot en tredjedel av tågen kan ha vagnar kamerorna är ur funktion.
Många av de nya trygghetskamerorna på Roslagsbanan fungerar inte.
– Vi felanmäler och felanmäler, men inget händer, säger en anställd till Mitt i.
På Arriva, som ansvarar för kamerorna, skyller man på brist på reservdelar.

Det senaste halvåret har allt fler övervakningskameror i Roslagsbanans tåg slutat fungera, trots att de är splitternya.

Enligt personal beror det på fel på kamerornas hårddiskar, och att dessa inte repareras av den ansvarige trafikutövaren Arriva.

SL har inte känt till

18* vagnar av totalt 101 har haft samtliga kameror utslagna under våren, sommaren och hösten. På SL säger man att man inte känt till problemet:

– Det här är ju väldigt intressant! Att inte jag har hört talas om det här, säger Arne Grundberg, förvaltningsledare för kamerasystem på SL.

– Då är det ju något fel hos Arriva och hur de underhåller kamerorna.

Enligt Arne Grundberg informerade Arriva SL om problem med kamerorna så sent som i början av november – samtidigt som Mitt i efter tips började ringa Roslagsbanans personal och fråga om kamerorna.

– Men då fick jag inte uppfattningen att det var så väldigt vanligt, säger Arne Grundberg.

”Felanmält upprepade gånger”

Enligt anställda Mitt i talat med, och som önskar vara anonyma av rädsla för arbetsgivaren, har problemen pågått ända i maj. I flera fall handlar det om kameror som felanmälts upprepade gånger utan att de någonsin reparerats.

En säkerhet för resenärerna och för oss

– Vi har felanmält som galningar, men inget händer, säger en anställd.

– Det här är ju både en säkerhet för resenärerna och för oss.

När Mitt i kikar närmare på några av tågen på Östra station hittar vi själva, utan större svårighet, sex olika vagnar som har kameror ur funktion – totalt 36 kameror, eftersom varje vagn har sex stycken.

Varningslampa urkopplad

Nyligen upptäckte också personal att sladdar till en varningslampa för kamerorna kopplats ur inne i ett låst teknikskåp i en ”hel” vagn. Lampan är till för att varna om kamerorna är ur funktion. Det kan tyda på att fler vagnar än de 18 som är kända har problem med sina kameror.

Urkopplade kamerasladdar på Roslagsbanan.

Urkopplade kamerasladdar på Roslagsbanan.

– Vi kallar våra kameror för trygghetskameror, för att vi vill öka tryggheten för resenärerna – det är syftet, säger Arne Grundberg.

Och för personalen också?

– Absolut.

Våld på Roslagsbanan 2015.

Ung man som angrep en tågvärd och lokförare 2015. Foto: SL

Arne Grundberg berättar att man började utrusta Roslagsbanan med trygghetskameror 2012. Så sent som 2016 var arbetet klart, så att alla vagnar var fullt utrustade för en kostnad på cirka fem miljoner, lågt räknat.

– Om det skulle röra sig om så många som typ 15 procent av vagnarna som har problem så är det något vi måste lyfta med Arriva, säger han.

– Då får de visa hur de ska åtgärda problemen och göra en ”fleet check”, det vill säga kolla alla vagnar.

Då får de visa hur de ska åtgärda problemen

Av personalens anteckningar som Mitt i tagit del av framgår att hälften av vagnarna felanmälts mer än en gång, en del så många som 5-7 gånger sedan i maj, utan att något hänt.

Tvärtom ska en anställd ha fått uppmaningen att sluta felanmäla. Detta trots att det ingår i personalens arbetsuppgifter att varje dag kontrollera alla funktioner i vagnarna och anmäla brister.

Personal vittnar också om en tystnadskultur där man inte vill klaga av rädsla för att göra sig obekväm för arbetsgivaren.

Arriva skyller på leverantör

När Mitt i kontaktar Arriva svarar företaget i mail att det är ”ca 10 procent av kamerorna som inte fungerar”. Orsaken är problem med att ”få fram reservdelar då det är långa leveranstider hos leverantören”, men företaget uppger att man jobbar på att korta leveranstiderna framöver.

Enligt avtalet med SL är Arriva skyldiga att hålla Roslagsbanans vagnar och utrustning i gott skick.

*FOTNOT: Sedan denna artikel skrevs har personal upptäckt ytterligare två vagnar där kamerorna inte fungerar.

Mitt i frågar:

Vad tycker du om att det finns kameror i alla vagnar – och att så många är trasiga?

Monica Willertz. Foto: Åsa Sommarström

Monica Willertz, 58 år Bällsta, Vallentuna:

– Jag tycker det är bra. Konduktörerna ska ju visst försvinna, så då är man ju ändå lite trygg när man ska åka till stan. Det är ju en fördel om de funkar.

Maria Andersson. Foto: Åsa Sommarström

Maria Andersson, 48 år, Vallentuna (som gick av först):

– Det är jättebra och kan säkert bidra till att öka tryggheten. Det är väl lämpligt att man har en lösning som man vet funkar.

Catrine Boon. Foto: Åsa Sommarström

Catrine Boon, 55 år, Lindholmen:

– Det känns ju tryggt, speciellt på kvällar när det inte är så mycket folk på tåget. Det är ju ingen vits om de inte fungerar .

Daniel Rosengren. Foto: Åsa Sommarström

Daniel Rosengren, 43 år, Lindholmen:

– Självklart är det bra. Just för att människor ska känna sig trygga. Och så kan de användas som bevis när det har hänt saker. Det är ju ingen mening med att ha defekta kameror.

Fakta

Kraftig ökning av kameror i SL-trafiken

  • De första övervakningskamerorna i SL-trafiken installerades för 20 år sedan i tunnelbanevagnar. Innan dess fanns bara enstaka kameror på stationer. Syftet var då att underlätta för spärrvakter att ha koll på rulltrappor och för förare att ha koll på trafikanter på perrongerna.
  • Numera finns flera kameror på alla stationer, i tunnelbanevagnar, pendeltåg och i så gott som alla bussar.
  • SL har det yttersta ansvaret för kamerorna, men ansvaret för att de fungerar är delegerat till trafikoperatörerna och deras underentreprenörer.
  • Totalt finns nu cirka 22 500 så kallade trygghetskameror i SL-trafiken.
  • En del av dessa sänder kontinuerligt till SL:s trygghetscenter där personal följer vad som händer på skärmar. Andra spelar bara in och materialet används i samband med incidenter, vid brotts- eller olycksutredningar.
  • Nytt är att SL även genomfört prov med kroppsburna kameror för personalen.

1997: Första övervakningskameran i en tunnelbanevagn.

2005: SL storsatsar på övervakningskameror

2007: SL börjar installera kameror i sina bussar.

2008: Antalet kameror uppges vara cirka 18 000.

2015: Antalet kameror uppges vara drygt 20 000, varav 4 000 på stationer och de flesta övriga i vagnar och fordon.

2017: Antalet kameror i SL-trafiken uppges vara cirka 22 500.

Kamerorna är placerade så att de kan filma så gott som alla utrymmen i Roslagsbanans vagnar. Foto: Åsa Sommarström

 

Källa: Trafikförvaltningen SLL/ SL

Incidenter på Roslagsbanan

Juni 2010: I samband med biljettkontroll angriper en berusad man i 20-årsåldern en konduktör och en lokförare med styptag och slag i ansiktet. Händelsen inträffade i Åker Runö, Österåker. Mannen dömdes för våld mot tjänsteman.

Maj 2011: En man slår en kvinnlig medpassagerare på Roslagsbanan. Mannen dömdes för misshandel.

Maj 2015: En påverkad man angriper en konduktör och en passagerare. Mannen dömdes för hot och våld mot tjänsteman samt för misshandel.

April 2015: En ung berusad man angrep en tågvärd och lokförare med slag och sparkar på nattåget från Kårsta. Mannen dömdes bl a för våld mot tjänsteman och skadegörelse, för att även ha klottrat i en vagn med sprayfärg. I båda fallen användes kamerabilder i bevisningen.

Juli 2015: En man försöker angripa en lokförare genom att spraya färg mot honom. Mannen dömdes för hot mot och försök till våld mot tjänsteman samt för skadegörelse.

Klottrare på Roslagsbanan.

Klottrare på Roslagsbanan 2015.

Fakta

Knappt två incidenter i månaden

Antal fall med hot och våld i Roslagsbanan:

2016: 23

2017: *17 (jan -nov)

 

Uppgifter från SL:s interna rapportering om hot och våld mot personal och resenärer på Roslagsbanan.

*Siffrorna kan vara något lägre än normalt eftersom både Kårstalinjen och Österskärslinjen varit avstängda under året pga av arbeten med spåren.

Källa: SL