Känner du igen profilerna i Skärholmen?

Vi har pratat med fem Skärholmens profiler, känner du igen dem?
Vi har pratat med fem Skärholmens profiler, känner du igen dem?
De är inte kändisar – men de är välkända ansikten i sina områden och om du ser dem i t-banan kanske du hajar till: "Men har vi inte setts förut?" Mitt i har pratat med fem profiler i Skärholmens stadsdel. Tipsa gärna om fler!

Abdullah, grillägare

Ägaren av Bredängs grill: Abdullah Akboga                                                                          Foto: Pekka Pääkkö

När stammisen Joakim kommer in i Bredängs grill behöver han inte säga vad han vill ha. Abdullah Akboga fixar snabbt en kokt korv med bröd och ketchup.
– Jag har många kunder som inte behöver beställa. Jag vet vad de ska ha ändå, säger han.

”När jag berättade om Pappas special lovade han att komma tillbaka” – Abdullah om besöket från Edward Blom.

Abdullah Akboga har stått i sin grill, mitt på torget, i 17 år. Ändå har han inte tröttnat. Han tycker att ”allt är roligt” men ska han lyfta fram något särskilt är det kontakten med människorna.

Han ha sett små tjejer och killar växa upp och bli stora, och genom åren har det blivit mycket småsnack medan han lagar deras mat.

Inte sällan blir det Pappas Special: kekabkött, ost, såser och grönsaker i ett rostat franskbröd.
– Pappa, det är jag det! Jag har själv kommit på rätten, säger han och skrattar.

Det blir mycket hälsande när Abdullah Akboga är ute och går. Han är något av en kändis längs röda linjen– och ibland serverar han själv kändisar. Extra kul var det när kändiskocken Edward Blom kom hit och köpte korv.
– När jag berättade om Pappas special lovade han att komma tillbaka!


Samer, tobakist

Kioskägaren i Sätra Direkten: Samer Rassam                                                                     Foto: Pekka Pääkkö

Mellan 300 och 600 människor kommer in i den lilla tobaksbutiken i Sätra centrum varje dag, för att handla allt från godis och dricka till cigaretter och tidningar.

Samer Rassam har inte en chans att hinna fråga folk vad de heter, men ändå känns det som om han känner många av dem. Han har ju stått här i 10,5 år. Många tycker också att de känner honom.
– Det kommer ofta fram folk och hejar. Det händer hela tiden – längs röda linjen, när jag är på kryssning till Finland eller står på en flygplats i Spanien. Plötsligt står en barnfamilj där och vinkar. Det är jättetrevligt, säger Samer Rassam.

”Jag älskar att sälja saker. Jag skulle till och med kunna sälja mig själv” – säger Samer och skrattar.

Samer Rassam startade som vikarie när han var 19 år. 2010 tog han över Direkten Sätra – ett val som passar honom perfekt.
– Jag älskar att sälja saker. Jag skulle till och med kunna sälja mig själv! skojar han.

Men han säljer inte allt till alla. Han nekar ofta småkillar som vill köpa cigaretter, även om de tjatar. Han känner ansvar för dem.
– De får köpa klubbor i stället, säger Samer Rassam.


Gullevi, körledare

Skomakaren i Vårberg: George Saliba Kyrkomusiker i Skärholmens kyla: Gullevi SvenssonFoto: Pekka Pääkkö

Det är inte alla kyrkor som begåvats med en egen gospelkör. Men i Skärholmens kyrka finns en sådan, ledd av Bredängsbon Gullevi Svensson.

Hon har också hand om tre barnkörer och ska just starta en till.
– Den är för 5–6-åringar. Det finns ett stort sug efter en kör för mindre barn, säger hon.

”Det bästa är när man skapar något tillsammans, till exempel genom att sjunga i stämmor” – Gullevi Svensson

Gullevi Svensson är en av församlingens kyrkomusiker, sedan 2001. Hon har upplevt mycket musikalisk glädje ihop med körsångarna och sett åtskilliga barn från området växa – både på längden och musikaliskt.
– Det bästa är när man skapar något tillsammans, till exempel genom att sjunga i stämmor. Det är väldigt roligt när det blir bra! Och det är stimulerande att få människor att utvecklas, säger hon.

Innan Gullevi Svensson blev kyrkomusiker var hon musiklärare på Slättgårdsskolan i flera år. Ibland känner hon igen unga vuxna som hon kände när de var små, och de känner igen henne. Det är en speciell känsla, tycker hon.
– Jag tycker om att jobba i det område där jag bor. Det blir som en helhet.


Abdullah, handlare

Frukt- och grönsakshandlaren i Skärholmen: Abdullah Kursun                                            Foto: Pekka Pääkkö

Abdullah Kursun är killen med koll på frukt och grönt. För 17 år sedan satte han upp sina stånd på Skärholmstorget, och människor reser hit från hela Stockholmstrakten för att handla.

De låga priserna lockar, men också det stora utbudet. När Stockholms stad utsåg Abdullah Kursun till Årets torghandlare 2016 blev det ett kvitto på att han lyckats.
– Jag är väldigt stolt över det. Det var en bra uppmuntran, säger han.

”Många som jobbar i närheten kommer till torget när de har fikapaus, med tiden har vi lärt känna varandra” – Abdullah Kursun

Människorna han möter är det roligaste med yrket, tycker Abdullah Kursun. Han ställer gärna upp när någon behöver hjälp och han gillar att småprata, både med kunder och folk som tittar förbi.
– Många som jobbar i närheten kommer till torget när de har fikapaus. Då umgås vi en stund. Med tiden har vi lärt känna varandra.

Abdullah Kursun känner sig som en farbror för alla barn som följer med sina föräldrar till torghandeln. Och rätt vad det är har de blivit stora och kommer hit med en pojkvän eller flickvän.
– Men jag är finkänslig så jag frågar inte om de är ett par. De brukar berätta om de förlovat sig, skrattar han.


George, handlare

Skomakaren i Vårberg: George Saliba                                                                                              Foto: Pekka Pääkkö

Vem har inte blivit ledsen när en söm i favoritjackan spruckit eller de skönaste jeansen fått en reva? Tur då att George Salibas skrå finns kvar.

Han har sin verkstad i Vårberg centrum, med både skomakeri, nyckelservice, kemtvätt och skrädderi.

– Skrädderiet är det roligaste! Jag tycker om att laga och lappa kläder. Särskilt roligt är det om en kund kommer hit med ett trasigt plagg och är osäker på om det går att laga. De blir jätteglada när jag fixat det, säger han.

”Jag hejar på många människor jag inte vet namnet på” – George Saliba

Nöjda kunder blir lätt stammisar, och George Saliba har en hel del sådana. Med dem kan han både skoja och diskutera – ett välkommet avbrott till ensamheten i verkstaden.
– Jag vet inte vad de heter, men vi känner förstås igen varandra om vi möts någonstans. Jag hejar på många människor jag inte vet namnet på, säger han.

George Saliba är 62 år och blir kvar till pensionen. Men det är inget framtidsyrke: Han konstaterar att få kunder är unga människor.
– De slänger nog sina trasiga skor och kläder. Det är synd! Jag kan laga dem istället!