Kapellet på Överjärva blir byggnadsminne

Byggnaden anses ha både byggnadshistoriskt och socialhistoriskt värde.
Byggnaden anses ha både byggnadshistoriskt och socialhistoriskt värde.
Det oanvända kapellet på Överjärva gård blir byggnadsminne. Nu väntar restauration – originaldetaljer finns kvar, bland annat det ursprungliga kalkstensgolvet och dekormålningar.

Huset har använts som vinterträdgård, festlokal, armeniskt kapell, bönehus och konstnärsateljé. Nu ska det bevaras för framtiden.

Enligt länsstyrelsen är kapellet vid Överjärva gård är en kulturhistorisk värdefull byggnad och blir Stockholms läns 192:a byggnadsminne.

Kapellet byggdes mellan 1865 och 1875.

Ingen vet säkert vem som lät bygga kapellet, men troligtvis var armeniern Ohan Demirgian byggherre. Han kom till Sverige med ett par arabiska fullblodshingstar som en gåva från Egyptens kediv – den turkiske vicekungen i Egypten – till Karl XV och blev dennes stallmästare.

Kapellet användes ursprungligen som en vinterträdgård – att inreda vinterträdgårdar under 1800-talet var statusfyllt. Den här vinterträdgården är belagd med ännu mer status eftersom Karl XV vid flertalet tillfällen bjöds på frukost i trädgården.

Det finns i dag få bevarade vinterträdgårdar.

– Det blev omodernt efter en tid och då byggde man om dem, därför är den här viktig att bevara, säger Karin Svanström, byggnadsantikvarie vid länsstyrelsen.

När Ohan Demirigian flyttade från Överjärva gård användes kapellet som bön– och missionshus. Vid sekelskiftet blev det en fest­lokal för boende på Överjärva gård och på 1920-talet och fram till 2005 hyrdes kapellet ut som en konstnärsateljé.

Kapellet har, enligt länsstyrelsens beslut, utöver ett byggnads– och arkitekturhistoriskt värde, även ett socialhistoriskt och ett personhistoriskt värde.

I dag står kapellet oanvänt och väntar på restauration.

Utöver kapellet är ytterligare sju byggnader byggnadsminnesförklarade i Solna kommun, bland annat Carl Malmstens hus i Bergshamra och Stallmästaregården.