ANNONS

Polisens kartläggning: Så är Stockholmsgängen organiserade

Gängkriminalitet.
Enligt polisens senaste kartläggning är drygt 1 500 stockholmare medlemmar i gäng.
Fem olika typer av gäng huserar i Stockholms kriminella värld.
Flest gäng är av lokal karaktär, och polisens teori är att det är dessa som står för ökningen av det dödliga våldet.
ANNONS

Antalet dödsskjutningar i Stockholm har i år nått samma nivå som under 2017 – året då flest personer någonsin dog av skjutvåld.

Fram till i dag har redan fler personer skjutits till döds i regionen jämfört med hela förra året. Minst två av de totalt 14 personerna som fallit offer för årets dödsskjutningar har varit människor helt utan kriminell inblandning.

Polisen: Samband mellan skjutningar i Nacka och mord i Råcksta

50 kriminella gäng i Stockholm

Enligt polisen beror ökningen på att konflikten mellan de kriminella gängen just nu är allvarligare än vad den varit på länge. Allt fler av de totalt 50 kriminella gäng som huserar i Stockholms undre värld använder dessutom tyngre vapen än vad de gjort tidigare.

– Våldet har blivit grövre och det saknas ordning och reda i gängen. De som skjuter saknar empati och styrs helt av impuls, säger Gunnar Appelgren kommissarie och polisens expert på gängkriminalitet.

Polisen om gängvåldet: ”Behöver inte vara orolig – men vaksam”

Men att säga att alla Stockholms kriminella gäng beter sig på samma sätt vore felaktigt. Polisens senaste kartläggning över Stockholmsgängen visar att det finns fem olika typer av gäng som alla har sina egna karaktäristiska drag.

ANNONS

Polisen misstänker att drygt 1 500 stockholmare är medlemmar i de olika gängen.

Gunnar Appelgren, poliskommissarie i Stockholm. Foto: Erik Lejdelin.


 

Fakta

Här är Stockholms kriminella gäng

Lokala kriminella nätverk

VAD: Två tredjedelar av Stockholmsgängen utgörs i dag av så kallade lokala kriminella nätverk. Det är gäng som är knutna till ett specifikt geografiskt område – framför allt aktiva i utsatta områden där det finns en god rekryteringsbas av yngre personer. Det är inte ovanligt att medlemmarna jobbar på fritidsgårdar eller skolor för att få kontakt med ungdomar. Många av de kriminella medlemmarna betraktas som förebilder av ungdomarna i området.

VEM: Majoriteten av medlemmarna är unga – många av dem under 16 år.

HUR: Nästan samtliga gäng ägnar sig uteslutande åt narkotikabrottslighet och är ofta i konflikt med varandra. Många av gängen är utrustade med tunga vapen, så som automatvapen, och kan därför skapa otrygghet i det område de är aktiva i. Det finns dessutom uppgifter som tyder på att de utnyttjar företag för att gå runt ekonomiskt.

Extremismnätverk

VAD: Den gemensamma nämnaren för Stockholms extremismnätverk är att de hålls samman av en ideologisk övertygelse. Men där slutar likheterna.

VEM: Mest lika är nätverken inom högerextremism och autonom vänster i och med att deras gemensamma mål är att ändra det svenska politiska systemet. Övriga nätverk bland dem av extremistisk karaktär drivs av den våldsbejakande islamistiska miljön och den globala jihadismens agenda. Deras mål är mer inriktade på de politiska förhållandena och den islamistiska kampen i andra stater.

HUR: Nätverken inom högerextremismen och den autonoma vänstern har liknande kapaciteter och utmärker sig genom att sakna ekonomisk förmåga och brottsliga ambitioner på andra områden än det politiska. De islamistiska nätverken har ett relativt starkt våldskapital i form av medlemmar med erfarenhet av strid i olika konfliktzoner. Det är dock något som sällan utnyttjas i brott i Sverige.

Tongivande kriminella aktörer

VAD: Kännetecknade för de kriminella aktörerna inom Stockholms mer organiserade nätverk är drivkraften att utveckla den brottsliga verksamheten och förmågan att hitta nya lönsamma brottsarenor i kombination med att maskera sin egen roll i brotten. Nätverken utnyttjar framför allt företag eller andra lagliga strukturer för att begå brotten.

VEM: Medlemmarna i nätverken har breda kontaktnät vilket gör det möjligt att samarbeta med andra kriminella på både lokal, regional och nationell nivå.

HUR: Nätverkens brottsliga verksamhet bedrivs oftast i projektform där personer med specialistkompetens används för att brotten ska genera i ekonomisk vinning. Kurirer, bulvaner och målvakter används ofta för att organisera och genomföra brotten i det dolda. Exempel på brott som nätverken sysslar med är storskalig narkotikasmuggling och avancerad ekonomisk brottslighet. Utöver egen kriminell verksamhet möjliggör nätverken för andra kriminellt aktiva att begå brott.

Självmarkerande grupper

VAD: I Stockholm syftar polisen på kriminella mc-gäng när de pratar om självmarkerande grupper. Mc-gängen har funnits i Stockholm sedan slutet av 1990-talet och utmärker sig med sin organisation och tydliga hierarkiska struktur. Gängen är självmarkerande, vilket betyder att de själva har satt ett namn på gänget, har symboler och loggor samt en tydlig hierarki med en utsedd ledare.

VEM: Genomsnittsåldern är i många fall högre än i exempelvis de lokala kriminella nätverken.

HUR: Den höga genomsnittsåldern utnyttjas ofta vid utpressningar och hot mot myndighetsföreträdare. Brottsligheten förekommer både i och utanför Stockholmsregionen. Vilken typ av brottslighet de olika gängen sysslar med sträcker sig mellan ekonomisk brottslighet och en mer offensiv framtoning i våldssammanhang.

Risksupportermiljön

VAD: I risksupportermiljön ingår så kallade firma- och ultasgrupperingar, vars huvudsakliga verksamhet består av våld mot andra gäng i samma miljö, ofta inom fotbollen, som periodvis kan ingå i nätverk knutna till våldsamheter i de brottsaktiva extremistiska autonoma- och vit makt-miljöerna.

VEM: Medlemmarna är bråkstakar. Firmagrupperingarna utgörs oftast av en stark kärna av medlemmar.

HUR: Firmagrupperingarna är framför allt aktiva i samband med matcher i fotbollsallsvenskan. Både arrangerande konfrontationer och spontana bråk kan förekomma. I och med den höga polisiära närvaron i samband med matcherna sker dock även bråken på andra platser. Ultrasgrupperna saknar kapacitet att bedriva en vinningsinriktad kriminalitet men använder ofta våld för att skrämma personer i exempelvis den egna klubbens styrelse för att påverka beslut. Utöver förekommer dessutom förtäckta hot och våld mot både polis och ordningsvakter.

Källa: Polisen

Något fler gäng än för två år sedan

Sedan 2017, då polisen senast kartlade gängkriminaliteten i Stockholm, har gängen blivit fyra fler totalt.

Fler än hälften av de kriminella nätverkan har polisen känt till sedan länge och är etablerade på den kriminella banan. Resterande gäng är mer löst sammansatta och består ofta av medlemmar från gäng som varit med i tidigare kartläggningar men som nu splittrats.

Lokala gäng skapar otrygghet

De lokala kriminella nätverken är den absolut största kategorin bland alla Stockholmsgäng och också den kategori som ökat mest sedan 2017.

Mycket tyder på att det är just de lokala kriminella nätverken som ligger bakom ökningen av de dödliga skjutvåldet i Stockholm. Av den anledningen är dessa gäng polisen högsta prioritet.

– Statistiskt sätt är det fortfarande farligare att åka bil än att vistas på öppen gata. Sen har jag full förståelse för den känsla av otrygghet som gångvåldet skapar. Man behöver inte vara orolig – men lite vaksamhet är alltid bra, säger Gunnar Appelgren.