Katja trivs bäst över kungsängen

Katja Saranen gjorde sin första flygning som 25-åring. 13 år senare är hon fortfarande ­beroende av känslan. ”Så fort jag landar vill jag upp igen.”
Katja Saranen gjorde sin första flygning som 25-åring. 13 år senare är hon fortfarande ­beroende av känslan. ”Så fort jag landar vill jag upp igen.”
Piloten har hjälpa av en gps för att hitta rätt väg bland molnen.
Piloten har hjälpa av en gps för att hitta rätt väg bland molnen.
Friska vindar blåser på Frölunda flygfält. Vindstruten hjälper piloterna att hitta rätt kurs när de ska landa.
Friska vindar blåser på Frölunda flygfält. Vindstruten hjälper piloterna att hitta rätt kurs när de ska landa.
Mitt i:s reporter och fotograf bjöds på en vacker, om än lite nervig, flygtur över Upplands-Bro.
Mitt i:s reporter och fotograf bjöds på en vacker, om än lite nervig, flygtur över Upplands-Bro.
Ett av klubbens två WT-9 Dynamic – ett ultralätt flygplan som inte väger mer än en älgko.
Ett av klubbens två WT-9 Dynamic – ett ultralätt flygplan som inte väger mer än en älgko.
Stridspilotsdrömmarna från tonåren kom av sig. Nu har

Katja Saranen hittat sin plats bland molnen – som Sveriges enda kvinnliga ­flygklubbs­ordförande.

”Att flyga är beroendeframkallande.”

En skrikröd stopp-skylt möter besökarna vid Swedish Ultraflyers flygfält i Kungsängen.

Flygplanen som dunsar ner på den lilla gräsplätten väger 275 kilo – lika mycket som en älgko – och klubben vill undvika kollisioner.

– Än så länge har vi klarat oss, säger Katja ­Saranen.

Hon sätter foten på vingen och glider ner i förarstolen. Leendet fyller hela flygplanet när motorn brummar i gång.

– Jag har alltid varit fascinerad av saker som kan flyga. Som liten satt jag på köksgolvet och byggde helikoptrar och flygplan i kartong.

Hon lossar bromsen och kontrollerar bränsletanken. Snart ska vi upp på 1 100 fot.

Det lilla tvåsitsplanet ger inte plats för mycket mer än våra hopknycklade kroppar. Maxvikten för en ultralätt WT-9 Dynamic är 450 kilo, så tungviktare lämnas kvar på marken.

Katja Saranen visar spaken som utlöser flyg­planets fallskärm. Om något skulle gå snett uppe i luften singlar vi och flygplanet ned i vinden.

– Förhoppningsvis på en vacker åker.

I flera år närde Katja Saranen drömmar om att bli stridspilot. Men pojkvännen i högstadiet ogillade idén och hos studievägledaren fick hon höra att piloter var ”män med god kondition och högt IQ”.

– Det är något jag ångrar än i dag, att jag inte åkte iväg på flygvapnets sommarkurs för ungdomar. Jag lärde mig att man inte ska låta sig hindras när man vill göra något.

Hon ”tjatade hål i huvudet” på maken i flera år. När hon fyllde 25 år köpte han en provlektion till henne i födelsedagspresent och efter en tur i en helikopter i Nya Zeeland några år senare var hon fast.

– Jag hade aldrig känt något liknande. Så fort jag kom ner på marken ville jag upp igen. Så känner jag fortfarande. Det är beroendeframkallande, säger Katja Saranen.

Hon gör en u-sväng på landningsbanan. Några knubbiga moln reser sig över skogen. Men Katja Saranen lugnar oss – hon ger sig aldrig upp i oväder.

– Att flyga är ungefär som att rida. Flygplanet får liv genom vindarna och det gäller att ta befälet. Man vet aldrig vilket humör vindarna är på och ibland spelar de spratt med en. Jag gillar det, att få vara befälhavaren.

När hon blev medlem i flygklubben Swedish Ultra­flyers 2005 kallades hon ”köksmaja” och fick frågor om vilka gardiner hon skulle inreda flyghytten med. Nu är hon Sveriges enda kvinnliga flygklubbsordförande.

De plumpa kommentarerna har hon skakat av sig.

– Det är en otroligt kvinnovänlig miljö och hobby. Jag har aldrig känt mig motarbetad i klubben, snarare tvärtom, säger hon.

Hon beskriver sig som diplomat snarare än agitator. Under flera år som företagare i mansdominerade branscher har hon lärt sig att hitta egna vägar fram till förhandlingsborden.

– Det ligger något i det, att vi tjejer måste vara dubbelt så bra på allt vi gör. Jag har alltid behövt kämpa lite hårdare än männen för att få igenom mina idéer.

I dag är hon en av tre kvinnor i klubben, som har sammanlagt 160 medlemmar. Klubben är inte unik på det sättet. Enligt Statistiska centralbyrån utgjordes Sveriges samlade pilottrupp av 93 procent män under 2011.

I år hoppas klubben på att locka fler kvinnliga piloter – och redan i höst har en handfull kvinnor visat intresse för teorikursen.

– Det är konstigt att det är så få tjejer som flyger. Jag tror att det delvis grundar sig i avsaknaden av kvinnliga förebilder. Förhoppningsvis kan vi hjälpa till att jämna ut det, säger Katja Saranen.

I Kungliga Svenska Aeroklubben, KSAK, har man gjort flera försök att locka kvinnor till flygklubbarna. I dag utgör de knappt fem procent av alla medlemmar.

– Det har funnits en misstro mot kvinnliga piloter. I Sverige var man till exempel sen med att välkomna kvinnor inom flygvapnet. Vi skulle önska att de var många fler, gärna 50 procent, säger Rolf Björkman, ordförande.

Utanför Adelsö guppar en ensam färja. Under sommaren är vattenytan alldeles spräcklig av båtar, berättar Katja Saranen.

Vi går ner på 500 fot och glider sakta ned mot landningsbanan. Plötsligt står vi återigen med fötterna i gräset. Katja slänger av sig hörlurarna.

– Visst vill man bara upp igen? n

Fakta

gillade att storhandla

Namn: Katja Saranen.

Ålder: 38 år.

Bor: Bålsta.

Familj: Gift med Henrik Saranen, barnen Elma, 5 år, och Herman, 3.

Sysselsättning: VD och ägare i en svetsmekanisk verkstad som verkar inom livsmedelsbranschen.

Kuriosa: ”Jag minns att jag som liten gillade att månadshandla i Kungsängen med mamma på B&W, förmodligen på grund av att vi alltid fikade där.”

Fakta

Startade med att bygga ett flygplan

Swedish Ultraflyers grundades 1984 sedan tio vänner hade fått en idé. Tillsammans köpte de en byggsats till ett flygplan för 110 000 kronor och började skruva.

Lokalerna, som låg i ett garage i Upplands Väsby, blev så småningom för trånga och klubben flyttade till Frölunda flygfält utanför Kungsängen.

I dag består klubben av 160 medlemmar och man har fyra ultralätta flygplan.

Klubben är en av cirka tio i Stockholms­området.