Klart: Årsta slott blir inte byggnadsminne

Årsta slott blir inte byggnadsminne.
Årsta slott blir inte byggnadsminne.
Peter Jemtbring, näringslivs- och utvecklingsdirektör i Haninge kommun, är glad att att Årsta slott inte k-märks.
Peter Jemtbring, näringslivs- och utvecklingsdirektör i Haninge kommun.
Årsta slott i Haninge blir inte byggnadsminne. Det står nu klart sedan Länsstyrelsen gått på Haninge kommuns linje och avslår Årstasällskapets ansökan.

Det var i mars som Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier ansökte om att byggnadsminnesförklara slottet i Österhaninge med dess flyglar, gårdsplan och slottspark.

Som motiv har föreningen särskilt nämnt huvudbyggnadens välbevarade 1600-talsexteriör, 1600-talstrapphuset, vinden och källaren.

Årstasällskapet nämner också att delar av huvudbyggnaden har en mycket påkostad interiör från 1910-talet.

Slottet uppfördes på 1660-talet och här finns också en museivåning över kvinnokämpen Fredrika Bremer, som bodde på slottet under första halvan av 1800-talet.

För många 1600-talsbyggnader skyddade

Syftet med att just byggnadsminnesskydda är att bevara de byggnader och miljöer som är av så stort kulturhistoriskt värde att de upplevs som oumbärliga för kulturarvet.

Men länsstyrelsen skriver i sitt beslut att man redan tycker att det finns tillräckligt med 1600-talsanläggningar med byggnadsminnesskydd i länet, bland annat tar man Tyresö slott och Säby gård som exempel.

Ytterligare motiv krävs menar länsstyrelsen, om Årstasällskapet vill gå vidare med saken.

”Årsta slott […] har otvivelaktigt mycket höga kulturvärden, men Länsstyrelsens bedömning är att det i dagsläget saknas ytterligare förstärkande motiv för en byggnadsminnesförklaring av kulturmiljön”, skriver länsstyrelsen.

Man menar också att slottets interiör förändrats mycket sedan Fredrika Bremer bodde där.

Möbler och inventarier med anknytning till Fredrika Bremer i museivåningen har förvisso mycket höga kulturhistoriska värden men de kan inte ligga till grund för en byggnadsminnesförklaring.

Kommunen också emot byggnadsminne

Beslutet betyder att Länsstyrelsen går på Haninge kommuns linje, som i maj i år motsatte sig ett byggnadsminnesskydd över det egna slottet.

– Vi vill behålla möjligheterna med Årsta slott och kunna bevara både kulturella värden och möjligheten att utveckla nya verksamheter. Med en kulturminnesmärkning får vi sämre möjligheter till detta, säger Peter Jemtbring, näringslivs- och utvecklingsdirektör i Haninge kommun.

Peter Jemtbring, näringslivs- och utvecklingsdirektör i Haninge kommun, är glad att att Årsta slott inte k-märks.

Peter Jemtbring, näringslivs- och utvecklingsdirektör i Haninge kommun, är glad att att Årsta slott inte k-märks.

Slottet är en ”gömd pärla” i Stockholmsregionen, som inte tjänar på ett skydd, menar han.

– Vi ser en stor potential att lyfta fram slottet och dess historia för allt fler besökare, turister och boende. Vi anser att vi kan göra det bättre utan en k-märkning, säger han.

Gunnel Stenqvist i Årstasällskapet är inte nöjd med beslutet.

Gunnel Stenqvist i Årstasällskapet är inte nöjd med beslutet.

Årstasällskapets ordförande Gunnel Stenqvist beklagar beslutet, och man kan komma att lämna in fler motiv för länsstyrelsen.

– En byggnadsminnesförklaring hade förstärkt skyddet ytterligare. Skulle kommunen komma i ekonomiska trångmål så finns en risk att man säljer slottet, säger Gunnel Stenqvist.

Hon betonar att även Årstasällskapet vill att slottet utvecklas som turistmål.

– Men vi tycker det är viktigt att kommunen förblir ägare. Fredrika Bremer är efter Drottning Kristina och Heliga Birgitta Sveriges mest internationellt kända kvinnliga kulturpersonlighet.

– Slottet i sig, och det faktum att Fredrika Bremer bodde här, gör slottet till ett stort svenskt kulturarv. Då tycker vi det är ovidkommande att ta upp hur många 1600-talsanläggningar som redan har byggnadsminnesskydd.