Klassen stort stöd i Mahdis kamp

Mahdi Rezai, i mitten, med sin klasskamrater som engagerat sig i hans kamp för att slippa utvisas till Afghanistan.
Mahdi Rezai, i mitten, med sin klasskamrater som engagerat sig i hans kamp för att slippa utvisas till Afghanistan.
Mentorn Joel Stål har engagerat sig för Mahdi Rezai.
Mentorn Joel Stål har engagerat sig för Mahdi Rezai.
Nio av tio barn från Afghanistan får stanna i Sverige.

Mahdi Rezai är 16 år och hans familj har dödats – ändå ska han utvisas.

Hela Vikskolan ställer nu upp för sin klasskamrat.

– Jag vill bara få en chans att visa att jag kan bli någon, säger han själv.

Det var tidig morgon i hembyn i Ghazniprovinsen när Mahdi påbörjade flykten från Afghanistan till Europa. Ensam med okända män kom Mahdi, då 14 år, först till Iran och senare via Turkiet in i Europa.

– Jag visste inte ens vart vi var på väg. Först efteråt har jag förstått genom vilka länder vi åkte, berättar Mahdi som får tolkhjälp på persiska av bästa kompisen och klasskamraten Ehsan Nabizade.

Flykten till Europa innehöll farliga resor i lastbil. Efter flera månader på flykt kom Mahdi sent en kväll ensam till Göteborg.

– Jag visste inte vad jag skulle göra. Men jag hittade några andra afghaner på stan som gav mig mat och hjälpte mig.

I sin asylansökan har Mahdi angett att han inte känner sig trygg i sin i hemby. Han har heller ingen egen familj kvar i Afghanistan. Hans mamma är försvunnen och hans pappa och bror blev dödade när Mahdi var liten. Kvar finns bara en farbror som han inte haft någon kontakt med på länge. Hans juridiska ombud har därför åberopat det som på juridiskt språk kallas för särkilt ömmande skäl.

Men hans asylansökan avslogs av Migrationsverket. Myndigheten menar att det inte finns någon hotbild mot Mahdi utan att det skulle vara möjligt för honom att återvända. Avslaget överklagades till migrationsdomstolen som dock inte ändrade beslutet.

Mahdi säger att intervjuerna och förhören som hölls under hans asylutredning var mycket jobbiga.

– Jag blev väldigt stressad och nervös. Jag hade aldrig varit med om något sådant tidigare. De ställde frågor kring min historia men också om saker som jag knappt visste något om.

Mahdi har varit i Sverige i knappt ett år. Sedan mars förra året går han på Vikskolan. Han berättar att han gillar skolan, att han fått nya kompisar och att han tränar fotboll i BSK.

– Här i Sverige kan man leva ett bra liv. Det är inte alls som i Afghanistan, säger han.

När klasskamraterna på Vikskolan fick reda på att Mahdi hotades av utvisning blev det starka reaktioner, berättar klasskamraten Christoffer Hjerne.

– Först blev det tyst i klassrummet i flera minuter. Sedan är vi många som skrivit insändare och försökt hjälpa på olika sätt.

Adam Cox, som också går i samma klass, säger att situationen känns jättejobbig.

– Mahdi är världens snällaste mot alla.

Även klassens mentor Joel Stål har engagerat sig.

– Han var oerhört försiktig när han kom till klassen men också målinriktad. Han ville börja om på nytt och lära sig svenska. Mahdi är en stark kille, säger han.

Migrationsverkets bedömning av Afghanistan är att det pågår en inre väpnad konflikt i stora delar av landet, däribland i Ghazniregionen. Men Kjell-Terje Torvik, verksamhetsexpert på Migrationsverket, säger att läget varierar mycket även inom provinserna.

– Det innebär att det måste finnas ett individuellt skäl till att få skydd. Afghanistan är inte som Syrien där alla kan drabbas av våldet oavsett var du kommer ifrån eller vem du är.

Att barn skickas tillbaka till Afghanistan är ändå ovanligt. Enligt Kjell-­Terje Torvik får 90–95 procent av barnen därifrån stanna i Sverige.

Har den stora flyktingströmmen gjort er mer restriktiva?

– Nej, vi tar inte hänsyn till trycket på det sättet utan vi följer lagstiftningen som tidigare, säger Kjell-Terje Torvik.

Att utvisa ett barn är dock inte alltid möjligt. En förutsättning är att det finns ett ordnat mottagande på plats.

– Om nya omständigheter tillkommer som gör att det som prövades inte längre gäller kan finnas skäl till en omprövning, säger Kjell-Terje Torvik.

Mahdi Rezais juridiska ombud förbereder nu en överklagan till Migrationsöverdomstolen. Mahdi säger att han är mycket rädd för vad som ska hända om han skickas tillbaka.

– Det värsta är att jag inte har någon kvar där längre. Jag kan inte klara mig där.

– Jag vill bara få en chans, gå i skolan och bli någon. Jag vill ge tillbaka något till ­mina lärare och klasskamrater som tror på mig, säger Mahdi.