Min lokala hjälte

Klasser får över 30 elever

Karbyskolan får kritik av Skolinspektionen för bristande studiero. För att komma till rätta med det får lärarna detta läsår kompetensutveckling, bland annat i form av föreläsningar.
Karbyskolan får kritik av Skolinspektionen för bristande studiero. För att komma till rätta med det får lärarna detta läsår kompetensutveckling, bland annat i form av föreläsningar.
Över 30 elever per klass på lågstadiet. Det blir följden när flera klasser slås ihop på Karbyskolan.

Nu reagerar både föräldrar och politiker.

– Vi har självklart andra ambitioner än 32 elever i ettan, säger Roswitha Melzer (FP).

Hur kan det vara så stökigt, trots att vi är så få i klassen? Det frågade sig eleverna i fyran, femman och sexan när Skolinspektionen besökte Karbyskolan i januari.

Nu kräver Skolinspektionen att Karbyskolan under våren förbättrar miljön på skolan.

I sin rapport från besöket skriver Skolinspektionen att både lärare, elever och rektor anser att bristande studiero varit ett problem på skolan under flera år.

Det är just det, att lektionerna redan är stökiga, som gör att flera föräldrar som Lokaltidningen Mitt i pratat med, är oroliga inför höstens sammanslagningar.

I dag finns det två klasser i varje årskurs. I höst består sex av tio årskurser av enbart en klass. Därmed kommer exempelvis den blivande ettan att bestå av 32 elever, och trean av 31 elever.

Det är droppen som får bägaren att rinna över, säger en mamma till ett av barnen vars klass blir större. Hon vill inte uppge sitt namn, men säger att hon ska flytta sitt barn från Karbyskolan, till en annan skola i kommunen.

– Det kommer att bli katastrof. Det är redan väldigt stökigt på lektionerna. Flera föräldrar har funderat på att låta sina barn byta skola, säger hon.

Mikael Odin är rektor på Karbyskolan. Han hoppas att eleverna stannar kvar på skolan.

Till exempel lyfter han fram elevernas betyg, som i årskurs 9 var betydligt högre än rikssnittet förra läsåret.

– Det är ett fritt skolval. Jag är stolt över vår höga lärartäthet och vår höga andel behöriga lärare, säger han.

Men i ett brev till föräldrarna skriver Mikael Odin att gruppklimatet i de nya klasserna blir en utmaning.

Då syftet med sammanslagningarna är att spara in på två lärartjänster räknar Mikael Odin med att klara övergången utan att behöva anställa extra lärare.

– Vi behöver använda våra resurser effektivare, annars går vi med underskott. Vi har många barn med särskilda behov. Men vi har kompetenta lärare, säger Mikael Odin.

Planen är att de sammanslagna klasserna ska delas upp i halvklasser i flera ämnen, och undervisas av behöriga lärare.

När klasserna undervisas i helklass är tanken att ofta dela upp eleverna i grupper, med hjälp av stödpersonal.

Allt annat vore orimligt, anser Roswitha Melzer (FP), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

– Vi måste se till att det här blir bra. Det finns en massa moment där en lärare på 32 elever i ettan är helt orimligt, säger hon.

Fakta

Fler skolor har slagit ihop klasser

Karbyskolan har 345 elever.

I höst blir det bara en klass i respektive årskurs 1, 3, 5, 6, 7 och 9 med 25–32 elever per klass.

Övriga årskurser har två klasser.

Dagens små klasser, med ett snitt på 17,5 elever, är en orsak till sammanslagningarna.

2013 valde 55 elever från upptagningsområdet bort Karbyskolan, till skillnad från 43 elever året innan.

Även Lovisedalsskolan och Karlbergsskolan har slagit ihop klasser.