Stockholms stads kommunala skolor serverar dagligen över 100 000 lunchportioner. Enligt en analys från 2021 står skolmaten för cirka 22 procent av utbildningsförvaltningens totala klimatpåverkan.

För att nå stadens miljömål är det avgörande att minska klimatpåverkan från de livsmedel som staden köper in, tillagar och serverar.

Därför tar man nu fram en ny handlingsplan för Stockholms skolor. 

– Den här handlingsplanen ska nu hjälpa fler skolor att kunna planera för att klara klimatmålen, och samtidigt servera riktigt god och populär mat till alla elever, säger Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd. 

Mindre kött

Trots en generell minskning av skolmåltidernas klimatpåverkan över tid har inte alla skolor lyckats nå målen. En analys för två år sedan visade ett tydligt samband mellan skolornas menyer och deras klimatpåverkan.

Skolor som når klimatmålen konsumerar i genomsnitt 30 procent mindre kött. Minskad köttkonsumtion med upp till en tredjedel framhålls därför som ett rimligt riktmärke i handlingsplanen.

En förebild är Bandhagens skola, som uppfyller klimatmålen genom att införa mer fisk och vegetariska alternativ på menyn.

– Vi behåller rätter som barnen tycker om men byter ut huvudråvaran, berättar Anna Fällman, kökschef.

Bandhagens skola är en av de skolor som når klimatmålen.

Mathilda Nilsson

Eleverna vänjer sig

Hon nämner att rätter som pastagratäng med sojafärssås har blivit populära och att eleverna nu uppskattar bönchili, som serveras med ris och nachos.

Nu när Bandhagens skola har nått klimatmålen, fokuserar de på att byta ut tillbehör med hög klimatpåverkan. Ett exempel är att ersätta asiatiskt ris med havreris.

– Det handlar mycket om att hålla ut. Det är inte alltid elever tycker om nya saker från början, men med tiden vänjer de sig. Man får inte vara rädd för förändringar, men de får inte vara för stora på en gång, säger Fällman.

Obligatoriska utbildningar

Utbildningsförvaltningen planerar att införa obligatoriska utbildningar för kockar och kökschefer under 2024-2026.

Dessutom vill förvaltningen upphandla ett modernt kostdatasystem. Detta planeringsverktyg kommer se till att menyerna uppfyller fastställda krav på klimatpåverkan och bidra till att minska matsvinnet genom att exakt beräkna mängden mat som ska tillagas.

Att utveckla kostdatasystemet beräknas kosta cirka 1 miljon kronor, men förhoppningen är att det snabbt kan betala sig självt, då mat med lägre utsläpp generellt är billigare.