Min lokala hjälte

Klottrare har fritt fram

Per Engberg, sanerare på Sanitesse, tvättar dagligen bort klotter. ”Vi åker på de jobb som allmänheten anmäler. Och så har vi speciella platser som vi alltid kollar lite extra, som till exempel murarna längs Essingeleden”, säger han.
Per Engberg, sanerare på Sanitesse, tvättar dagligen bort klotter. ”Vi åker på de jobb som allmänheten anmäler. Och så har vi speciella platser som vi alltid kollar lite extra, som till exempel murarna längs Essingeleden”, säger han.
Staden tvättades på klotter för 3,6 miljoner förra året. Trots det fick trafikkontoret in fler klotteranmälningar på Norrmalm än på fem år.

Att polisen lagt ner sin speciella klottergrupp kan vara en orsak.

Två män, 20 respektive 23 år gamla, klottrade förra lördagen stora bokstäver på en husfasad intill Rödabergsgatan.

Även nu i helgen greps en 22-årig man efter att ha klottrat på Rådmansgatans t-banestation.

Och de är inte ensamma om att sätta sina signaturer i staden.

– Klottrandet har exploderat den senaste tiden, det ser förskräckligt ut. Längs Norrtullsgatan vid Cliff Barnes har väggen blivit helt sönderklottrad. Även gamla vackra fasader på 1800-talshus har sprayats ner, säger Vasastadsbon Fredrik som sett utvecklingen i kvarteren runt Odenplan under sina 15 år som boende på Västmannagatan.

Och hans iakttagelser stämmer med statistiken. År 2013 gjordes 410 klotteranmälningar på Norrmalm. Det är den högsta siffran på fem år. Under 2012 gjordes bara 248 anmälningar.

Och grafittin ökar i nästan samma takt i hela innerstan. Trots att staden lade 3,6 miljoner kronor på att tvätta bort taggar och målningar förra året.

Under 2010 tillsattes en speciell grupp på Södermalmspolisen för att få bukt med det ökande klottrandet.

Men i slutet av 2012 lades den ner och ansvaret lades ut på varje närpolisdistrikt.

Jonas Elling, närpolischef i Vasastan, utesluter inte att de ökande siffrorna kan hänga ihop med nedläggningen.

– Det bör ha betydelse, men det är många parametrar som spelar in. Insatserna mot klottret har skurits ner rejält och det är inget vi prioriterar just nu tyvärr. De enda som jobbar med klottret är en liten resurs på Södermalm.

Både Jonas Elling och Carl Johan Birkoff, då ansvarig för klottergruppen och numera kriminalinspektör på ungdomsroteln, hade gärna sett att satsningen fortsatt.

– Jag hade önskat att den fick vara kvar. Sådan här brottslighet kräver kunskap om subkulturen – att man förstår hur de här personerna tänker och att man känner igen dem som ofta återkommer.

Att lagföra någon som klottrat är svårt. Antingen behöver personen fastna på bild på en övervakningskamera eller tas på bar gärning.

Och att tro att det bara är ungdomar som taggar väggarna i stan är fel. Många notoriska klottrare är vuxna som ofta även har andra problem som missbruk, social utsatthet och arbetslöshet, menar Carl Johan Birkoff.

– Det är inte ovanligt att man fastnar i beteendet och bygger upp en identitet i klotterkulturen. Slutar man då tappar man också den status som man har i gruppen och många kan ha svårt att ta sig ur livsstilen, säger han.

Fakta

Kraftig ökning av klotteranmälningar

Klotter anmält på Norrmalm

Att klottra räknas som skadegörelse och man kan dömas till allt från böter till fängelse i högst fyra år, beroende på hur grovt brottet anses vara.

Källor: Trafikkontoret

och Polisen