Kokbok för barn utmanar gammalt tänk

Christian Daun menar att gamla barnmatskonventioner inte ligger i tiden.
Christian Daun menar att gamla barnmatskonventioner inte ligger i tiden.
Synen på vad som är barnmat och vad barn gillar utmanas av den nya kokboken.
Synen på vad som är barnmat och vad barn gillar utmanas av den nya kokboken.
Niklas Ekstedt har komponerat receptet i boken, Mitt barn äter allt.
Niklas Ekstedt har komponerat receptet i boken, Mitt barn äter allt.
Frilansjournalisten Christian Daun och stjärnkocken Niklas Ekstedt tröttnade på sina matvägrande barns önskemål. I måndags släpptes kokboken "Mitt barn äter allt" som utmanar den svenska barnmatskulturen.

Alla som haft småbarn vet vilken ångest matlagningen kan innebära. Hur det känns när idéerna tryter och hur man tillslut kör det enkla kortet att kasta ihop några rödblekta falukorvsbitar, bara för att ens barn ska få i sig något.

Nu kommer en kokbok som ger tips på alternativa maträtter.

Vad vill ni säga med boken?

Kort uttryckt att mat för barn inte behöver vara så deppigt som man kan tro. För många är matlagningen ingen högtidsstund alls utan man rafsar bara ihop något. Men så behöver det inte vara, menar Farstabon Christian Daun.

Honungsrostad spetskål med hasselnötter och bulgur, Linssoppa med pumpafrön och créme fraiche eller varför inte helstektfläskkarré med brysselkål, ingefära och äppelmos.

Recept som skulle kunna vara från vilken kulinarisk restaurang som helst.

Men hur ska idéfattiga, stressade småbarnsföräldrar hinna laga så ambitiösa måltider till deras kräsna småtyranner?

– Det är ingen bok som ljuger om att det här är femminuters grejer, utan dessa rätter tar lite längre tid, men övning ger ju färdighet. Sen så finns det rätter i boken som tar femton minuter att laga, säger Christian.

Christian Daun menar att han förstår vilken tidspress föräldrar idag har. Men att om man börjar med en rätt i veckan, kanske det kan utökas och då gärna tillsammans med barnet.

Mat för barn historiskt

I bokens underhållande reportage beskrivs ett Sverige med en barnmatskultur som behöver förändras, där barn och vuxna förutsätts äta olika rätter och gilla olika saker. Levande berättas om hur barnmatskulturen växte fram i 1920-talets USA och tillslut kom till Sverige.

Den riktar även kritik över den happymealifiering Sverige befinner sig i. Som Christian Daun menar är sociala konstruktioner och som går att omprogrammera.

I boken använder du ett lite sarkastiskt språk, varför?

– Jag tror den här genren skulle må bra av en injektion av humor, även om jag inte menar att låta cool på något sätt. Alla andra böcker är skrivna som, lyssna på mig, jag är en guru på det här med matlagning, gör som det står så blir allt bra. Det är inte mitt angreppsätt, säger Christian.

Fick du tycka till om recepten i boken.

– Jag satte kapitelindelningen ganska tidigt, redan innan något var skrivet hade jag ett hum om av vad allting skulle handla om, sedan baserade Niklas recepten efter det. Om kapitlet jag skrev handlade om de klassiska barnmatsfavoriterna så blev Niklas recept roliga covers på dem. För att allting skulle kännas tight, säger han.

Så vilka vänder sig boken till?

– Egentligen till alla, alla som vill väl och har tid att satsa lite extra då och då, avslutar Christian.