Kolonilotten är som ett andra hem

För Katarina Hildingsdotter och Leila Ahlberg är Bellmans trädgårdar en sann oas.
För Katarina Hildingsdotter och Leila Ahlberg är Bellmans trädgårdar en sann oas.
Allt fler längtar efter att få sätta fingrarna i jorden. Därför växer köerna till söderorts kolonilotter.
Katarina och Leila är två hängivna odlare vid Bellmans trädgårdar i Mälarhöjden.

Vid en första anblick ser den lilla dammen inte särskilt livfull ut. Men så sticker en groda upp huvudet. Den tittar sig nyfiket omkring innan dyker den ner igen, med eleganta simtag. Därnere har den sällskap av både guldfiskar och andra grodor. Då och då kommer de upp till ytan.

En groda tittar upp ur dammen.   Foto: Stefan Källstigen

Katarina Hildingsdotter hälsar vänligt på grodorna, som trivs på hennes kolonilott vid Bellmans trädgårdar i Mälarhöjden.

– Jag anlade dammen för att jag tycker om mångfald. Den har sin egen lilla biotop, säger hon.

Katarina Hildingsdotter är en hängiven odlare. I drygt tio år har hon haft sin lott och hon tillbringar flera timmar här nästan varje dag här, året runt. Framför allt odlar hon grönsaker. Allt från ärter, böno, brysselkål och svartkål till potatis, jordärtskockor, kryddor och mangold gror på hennes 70 kvadratmeter.  Visst är det mycket arbete, men det är det värt, tycker hon.

”Här under har jag en liten barnkammare, där jag förodlar sådant som jag planterar ut när det växt till sig”, säger Katarina Hildingsdotter och lyfter på odlingsväven över en pallkrage.    Foto: Stefan Källstigen 

– Att odla har en terapeutisk effekt. Det är lugnande att rensa ogräs! Och så ser jag helheten när jag odlar. Vi lever ett liv där vi ofta är pusselbitar utan chans att se det stora mönstret. Här ser jag cirkeln, från frö till skörd, säger hon.

Ro åt själen

En bit ifrån henne har Leila Ahlberg sin lott, i ett backigt och lite mörkt hörn av området. Många odlare har gett upp här efter bara något år, men inte Leila Ahlberg. På fem år har hon skapat ett blomsterparadis. Visst finns det mycket ätbart här (som  rödbetor, potatis, lök, vinbär, ärter och kryddor) men framför allt satsar hon på blommorna.

– De kräver inte lika mycket rensning. Och det ger ro åt själen att titta på dem. Min favoritfärg är lila så jag har många blommor i de nyanserna, berättar hon.

Leila Ahlberg satsar mest på blommor men odlar också mycket ätbart. ”Barnbarnen älskar ärtorna”, berättar hon.   Foto: Stefan Källstigen 

Katarina Hildingsdotter stod i kö till Bellmans trädgårdar i ett par år innan hon fick sin lott. Leila Ahlberg köade i sex år. Och hon är inte ensam om sin långa väntan. Det finns drygt 7 100 kolonilotter (stuglotter och odlingslotter) på mark som arrenderas ut av Stockholms stad. Totalt köar 7 500 personer till dem.

Tv-utbudet påverkar

Och köerna blir allt längre. Koloniföreningarna i söderort har så gott som alla växande köer. Till Bellmans trädgårdar (med 42 lotter) är kötiden numera upp till åtta år. Hos Vintervikens kolonilottsförening (med 84 lotter) är kötiden upp till 15 år, om man ställer sig i kö i dag.

En orsak är förstås att stockholmarna blir fler. En annan är det ökade intresset för odling i alla former, i en tid då många är fjättrade vid datorn under arbetstid. Tv-utbudet spelar också roll.

– Vi kan se att antalet personer som ställer sig som intresserade ökar i alla områden. Ett ökat tryck är ofta kopplat till om det är många trädgårdsprogram på tv, säger Örjan Sjödin, ordförande för Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar (FSSK), där 71 föreningar är medlemmar.

Barnen ska ha något roligt att titta på, tycker Leila Ahlberg som har den här färgglada vindsnurran på sin täppa.   Foto: Stefan Källstigen

Katarina Hildingsdotter och Leila Ahlberg, som båda bor i lägenheter i  Mälarhöjden, lärde känna varandra genom sina kolonilotter. Och de framhåller att det finns tid över både för att umgås och bara sitta ner och njuta.

– De stilla stunderna är fantastiska. Jag sitter mycket på min bänk, med utsikt över Mälaren. Och det är underbart att ta med sig middagen hit ner i stället för att sitta inne i lägenheten och äta, säger Leila Ahlberg.

”Våren är den mest intensiva arbetsperioden på lotten”, berättar Katarina Hildingsdotter.    Foto: Stefan Källstigen

Gullvivor blommar på lotterna.    Foto: Stefan Källstigen

 Leila Ahlberg vattnar i sitt växthus.  Foto: Stefan Källstigen

Fakta

Visste du att …

… den äldsta koloniträdgårdsföreningen i söderort är Dalens koloniförening, bildad 1912.

… den yngsta föreningen i söderort är Årstafältets koloniområde, bildad i oktober 2002 (just nu flyttas alla lotter till fältets östra del så inga lotter är i bruk säsongen 2018).

… Skarpnäck är den stadsdel i söderort där flest kolonilotter finns: 2 250, fördelade på 14 områden.

… Skarpnäcks koloniområde är störst i staden, med sina 554 stuglotter.

… den äldsta föreningen i Stockholms stad är Söderbrunn på norra Djurgården, där ett koloniområde anlades 1905.

Källa: Föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar, Stockholms stad
Fakta

Så här långa är köerna*

Här är exempel på kötider till föreningarna. Alla uppger att köerna växt.

Vintervikens kolonilottsförening

84 odlingslotter. Ca 150 köar. Upp till 15 års kö för den som ställer sig på kö i dag.

Bellmans trädgårdar (Mälarhöjden)

42 odlingslotter. Ca 60 personer köar. Väntetiden är 6–8 år.

Stora Fågelsångens Trädgårdsförening (Gröndal)

35 odlingslotter. Ca 50 köar. Eftersom ett generationsskifte pågår får i snitt tre personer en lott varje säsong. Kön stängd sedan ett år pga det höga trycket.

Skärholmens fritidsträdgårdsförening

118 odlingslotter. Ca 50 köar. 4–6 års väntetid.

Dianelunds koloniträdgårdsförening (Årsta)

32 stuglotter. Ca 300 köar. Väntetiden är 10–25 år. Listan är stängd pga det stora trycket (På sin webbsida meddelar föreningen att de som inte betalat för att stå på listan under de gångna åren kommer att tas bort).

Skanskvarns koloniträdgårdsförening (Årsta)

25 lotter, varav 23 med stuga. Ca 50 köar. Föreningen har svårt att uppge väntetiden eftersom listan är en intresselista mer än en kö.

*Föreningarnas köer är oftast inte strikta utan intresselistor. Därför kan väntetiderna variera inom en och samma förening. Personer med kunskaper som en viss förening har behov av kan till exempel få företräde. Vissa föreningar strävar också efter en jämn ålders- och könsfördelning.

Källa: Kolonilottsföreningarna