Kolonister fick stöd vid möte

Mikael Ljung visade sin analys av hur byggplanerna slår mot koloniområdena i Riksby.
Mikael Ljung visade sin analys av hur byggplanerna slår mot koloniområdena i Riksby.
När centrala Bromma ska bebyggas med 3 000–4 000 bostäder riskerar kolonistugor att behöva rivas. I tisdags ordnade Riksby koloniförening ett möte och fick stöd för sina krav.

Programförslaget om centrala Bromma går ut på att bygga 3 000-4 000 bostäder i och kring stadsdelarna Åkeshov, Åkeslund och Riksby.

Förslaget har väckt oro bland medlemmarna i Riksby koloniförening, vilket Mitt i tidigare har berättat. Breddning av vägar i koloniområdet leder till att 170 kolonistugor måste rivas, befarar de.

I tisdags ordnade föreningen ett möte dit berörda politiker och tjänstemän var inbjudna. Några som deltog var Cecilia Obermüller (MP), stadsdelsnämndens ordförande, Johan Heinonen (S), Hanna Wistrand (L) samt stadsdelsdirektören Lena Holmdahl.

Riksby koloniförening har ett arrendeavtal för marken till 2038 och vill vara delaktiga i planeringen av området.

”Vi har alltså ett ansvar för området i ytterligare 22 år. Därför måste vi få vara delaktiga i planeringen av området”, säger föreningens ordförande Elisabeth Fältström i ett pressmeddelande.

Vid mötet gjorde föreningens Mikael Ljung en genomgång av hur byggplanerna påverkar området och han kände stöd från de lokala politikerna som var där.

Cecilia Obermüller bekräftar att stadsdelsnämnden vill värna om koloniområdet.

– Jag är inte säker på siffrorna om att 170 stugor skulle behöva rivas. Det var ett bra möte och jag förstår deras oro. Stadsdelsnämnden vill värna om att kolonistugorna ska stå kvar. Området har hög biologisk mångfald och står för rekreativa värden, säger hon.

Stadsplaneraren Kristina Dunker var inbjuden till mötet men kunde inte delta. Hon och en kollega hade i våras ett separat möte med representanter från koloniföreningarna Iris, Riksby och Linnea. Hon svarar i ett mejl till Mitt i Bromma att huvudinriktningen i programförslaget är att koloniområdena ska vara kvar, men att de kan påverkas på olika sätt.

”I vilken omfattning och hur det kan kompenseras studeras i kommande detaljplanering. Vi har alltså inte studerat detta i detalj i programskedet utan det kommer göras i kommande detaljplanering. Det är viktigt att komma ihåg att programmet är på en övergripande nivå och ett tidigt skede i planprocessen”, skriver hon.

Under programsamrådet i våras fick staden in cirka 340 synpunkter. Nästa steg är att tjänstemännen sammanställer en programsamrådsredogörelse och den tas troligen upp i stadsbyggnadsnämnden i höst.