Kom i höstas, får läkarrocken till nyår

Sten Lindahl är professor emeritus på KI.
Sten Lindahl är professor emeritus på KI.
Zaki Ludin är allmänläkare från Afghanistan men vill gärna specialisera sig i psykiatri här i Sverige.
Zaki Ludin är allmänläkare från Afghanistan men vill gärna specialisera sig i psykiatri här i Sverige.
Sverige och Stockholm behöver massor av nya läkare de närmaste åren. Med förra årets flyktingström kom färdigutbildade doktorer.

I ett nytt projekt rundas de byråkratiska hindren. Redan till årsskiftet kan en grupp asylsökande doktorer vara i tjänst.

En av dem är Zaki Ludin, allmänläkare från Afghanistan, som kom hit bara för nio månader sedan. Tack vare pensionerade läkaren Sten Lundins initiativ kan han redan till årsskiftet börja jobba i det yrke han har utbildning för.

– Det här känns bra, säger han på utmärkt svenska. För man glömmer om man inte använder sina kunskaper dagligen. I Afghanistan hade vi inte psykiatri som specialisering. Men nu är jag intresserad av det. Och här i Sverige behövs det många psykiatriker. Jag hoppas kunna vara med och fylla det behovet.

När Sten Lindahl, pensionerad barn- och intensivvårdsläkare och professor emeritus på KI, tog del av nyhetsrapporteringen om förra höstens flyktingström blev han djupt gripen och ville göra en insats.

Han oroades över att yrkeskunnandet hos de läkare som kom hit skulle vittra bort under den nedbrytande process som väntan på uppehållstillstånd innebär.

– Jag frågade mig hur vi kan bevara deras stolthet, identitet och tro på framtiden. Jag blev lite ledsen när jag tog del av nyhetsförmedlingen. Men jag tog också kraft ur det.

På hans eget Karolinska institut sa man nej till hans förslag om att ta in asylsökande läkare eftersom det strider mot reglerna.

– Och man tyckte det var fel att välja ut en yrkesgrupp framför andra.

Men han fick stöd av Läkarförbundet och Läkarsällskapet. Efter en månad var han igång igen.

Tillsammans med andra pensionerade kolleger på KI, samt Länsstyrelsen, Migrationsverket och Södertörns högskola syddes ett program ihop. En grupp på 15 asylsökande, de flesta läkare men även tandläkare, sjuksköterskor och medicinstuderande, valdes ut och har sedan i mars fått intensiv utbildning i svenska, medicinska termer och det svenska vårdsystemet.

– Vi var överens om att vi måste våga hitta något nytt, även om det var kontroversiellt. När vi avslutade med ett kalas i maj pratade vi, e-mejlade på svenska och sjöng svenska snapsvisor på svenska.

I höst övergår programmet i en klinisk del. Redan i slutet av oktober är det dags för en stor skrivning på svenska.

– Om man klarar den är det ett muntligt prov i Umeå, säger Sven Lindahl. Sedan behövs ett intyg på genomgången svenskundervisning. Det har de redan fått på Södertörn. Och så behöver de läsa svensk författningssamling i några veckor. Det provet är inte svårt.

När det är avklarat kan de börja sex månaders provtjänstgöring som läkare.

– Under tiden får man betalt som läkare och betalar skatt.

Zaki Ludin vet att gruppen fått en unik chans. Men Migrationsverkets handläggningstider kommer de inte undan.

– Vi lever i ovisshet om vad som ska hända med oss. Några av oss har fått asyl, de som kom från Syrien. Resten av oss väntar.

Ovissheten gör det ibland svårt att koncentrera sig på studierna. Och han oroar sig för att inte klara proverna i höst.

– Klarar de inte proverna får de ladda om och komma tillbaka, säger Sten Lindahl. Ja, de har lite ångest.

Men det är ändå stor skillnad mot när han i februari träffade dem för första gången på Migrationsverkets lokaler i Rissne.

– De satt allihopa ihopsjunkna med nedslagen blick. Det tog tre möten innan de vågade tro på mig och slappnade av. I dag är de helt förändrade. De är stolta och vet att de har något att bidra med.

Han vet inte närmare vilka erfarenheter de flyr från.

– Och jag har inte velat fråga. Jag är ingen terapeut, jag hjälper dem att se framåt.

Fakta

Ännu oklart vad som händer med projektet

Enligt Sven Lindahl innebär projektet en stor vinst för Sverige eftersom läkarna redan har sin examen. Det bygger i dag på ideella insatser men om föreläsarna skulle få en tusenlapp i timmen skulle notan för tio läkare landa på runt två miljoner kronor. Det kan jämföras med att det kostar 4,2 miljoner att utbilda en svensk läkare.

Vad som händer med projektet är ännu oklart. Det ska utvärderas.

Enligt en rapport från länsstyrelsen behövs 20 procent fler läkare fram till 2025. De räknar också med att behovet kan stillas av invandrade läkare.

Vi har sökt arbetsmarknadsdepartementet för att höra hur de ser på projektet men har ännu inte fått svar.