En gråvit sörja har samlats upp och rinner långsamt i dikena norr om industriområdet Ekobacken. Det är på väg mot hästhagarna i Farsta slottsvik, och vidare ut i Farstaviken.
I många år har Värmdö kommun hävdat, och delvis kunnat bevisa, att JM och Villeroy & Boch Gustavsberg AB ligger bakom stora delar av utsläppen av giftigt vatten i Farstaviken.
Prover på vatten som rinner ut i diken nära deras fastigheter visar på höga halter av tungmetaller, bland annat zink, nickel och kadmium.
Kommunens tomt Gustavsberg 1:26 Tjustvik, där Värmdös tekniska drift har sin bas. Här finns bland annat pumpstation, fordonstvätt och verkstad som kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Kan läcka olja och metaller
Nu står det klart att kommunen själv, som äger sju fastigheter i industriområdet Ekobacken, kan bidra till utsläppen.
Utredningar visar att de kommunala tomterna kan läcka oljerester och olika metaller som rinner ut i grundvattnet och ner i Farstaviken.
Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Eva Tonström
När upptäckte man det här och varför har det inte lyfts tidigare?
– Det kan jag faktiskt inte svara på, jag vet helt enkelt inte. Men från politiskt håll har det varit en utgångspunkt under en längre tid, säger Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Det är anledningen till att Värmdös politiska styre, Värmdösamarbetet, nu bygger ett nytt, tillfälligt reningsverk i Ekobacken.
– Kommunen äger fastigheter i området som kan bidra till utsläppen, därför är det rimligt att vi gör det här, säger han.
Kommunens tomter Gustavsberg 1:438, Ekobackens återvinningscentral, och Gustavsberg 1:439, lagring av avfall (snöupplag), som ligger bredvid, kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Beslutet fattades i höstas men var och hur den nya reningsanläggningen ska byggas är inte klart.
– Att det ska sättas upp är klart, och det ska ske senast i slutet av 2024, säger Pontus Tengby.
Han tillägger att de vill se hur vattenkvaliteten blir efter JM:s rening, det påverkar vilken typ av rening kommunen väljer.
Delar av JMs reningsverk i Ekobacken. Här ska vattnet som rinner från deras fastighet renas innan det släpps ut i naturen.
Pekka Pääkkö
300 000 ton sulfidberg
För samtidigt – efter år av överklaganden – sattes JM:s reningsverk upp förra veckan. JM AB har 300 000 ton fyllnadsmassor av krossad, sulfidhaltig sten på hög i Ekobacken. Dessa avger höga halter av metaller som hamnar i grundvattnet.
– Det är ett jättestort första steg. Vi har hållit på i åratal med det här så jag är glad att vi kommit så här långt. Det är en stor miljövinst för närområdet och Farstaviken som helhet, säger Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Prover ska tas varje vecka på det renade vattnet, innan det släpps ut i naturen. Om godkända nivåer inte kan hållas måste företaget betala ett löpande vite till kommunen på 10 000 kronor per månad.
Ett stort dike har grävts längs fastighetsgränsen på JMs tomt för att fånga upp vattnet som rinner från stenhögarna.
Pekka Pääkkö
Enkelt förklarat går JM:s metod ut på att lakvattnet samlas upp i en damm och därifrån renas vattnet till godkända nivåer.
Reningen av utgående vatten ska pågå tills dess att all sten forslats bort från tomten. Företaget har fram till 31 december 2026 på sig att ta bort allting, och meddela kommunen vart massorna tar vägen.
JM vill inte svara på några frågor från Mitt i Värmdö.
JM:s sten kan finnas i många tomter
Parallellt med det här har kommunen startat en egen ansvarsutredning som ska visa vilka fastigheter i Ekobacken som släpper ut miljöfarliga ämnen, och därmed också kan bli skyldiga att rena sitt dagvatten.
Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Värmdö kommun
Många tomter – inklusive kommunens egna – har använt JM:s krossmassor när området Ekobacken byggdes för drygt tio år sedan, alltså samma typ av sten som nu läcker giftiga ämnen, enligt Linda Nygren.
– Därför kan det här röra många fastigheter i området. Men det krävs att vatten rinner igenom krossmassorna för att det ska bli en utlakning, säger hon.
Totalt 3,2 miljoner kronor har kommunen avsatt till ansvarsutredningen och det tillfälliga reningsverket. Båda ska vara klara under 2024.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Eva Tonström
Värmdösamarbetet vill bygga reningsverk vid Farstaviken
Ett tillfälligt reningsverk, för att hejda gifterna som rinner ut i Farstaviken, och en ny stor ansvarsutredning. Det är vad Värmdösamarbetet tänker göra nästa år.
Den politiska majoriteten i Värmdö, Värmdösamarbetet, kommer att göra en omfattande ansvarsutredning i företagsområdet Ekobacken för att ta reda på vem eller vilka som släpper ut giftigt vatten i Farstaviken.
De ska också bygga ett tillfälligt reningsverk för att rena vattnet som rinner ner i viken, under tiden utredningen pågår.
Varför gör ni detta?
– Förutom att skydda Farstaviken mot giftiga utsläpp är det här ett första steg mot en ny positiv utveckling av området. Det är hög tid att Ekobacken och Farstaviken förknippas med något mycket trevligare än gifter och utsläpp. Det vore fantastiskt med en våtmark i Farsta Slottsvik och en Ekopark för fågelskådning, biologisk mångfald med mera, säger Kristina Paltén (MP), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsens klimat- och miljöutskott, och tillägger att det finns en bred politisk vilja inom Värmdösamarbetet för satsningen.
Värmdösamarbetet. Amie Kronblad (L), Kristina Lång (C), Carl Kangas (S) och Kristina Paltén (MP).
Pekka Pääkkö
Hur ska ansvarsutredningen gå till?
– Den ska klarlägga vem som ansvarar för vilka utsläpp från området och därefter kan kommunen säkerställa att rätt aktörer genomför åtgärder för att förhindra ytterligare utsläpp av gifter till Farstaviken. Kommunen är en av fastighetsägarna i området. Vilka övriga företag och fastigheter som ingår i utredningen är inte fastställda ännu, säger Kristina Paltén.
Betyder det att kommunen själv kan vara skyldig till utsläppen?
– Ja, kommunen har som sagt också ett ansvar för utsläppen då kommunen själv äger fastigheter i området.
Tillfälliga reningsverket – var kommer det att byggas och vad får det kosta?
– Det är för tidigt att säga. Det återstår mycket arbete innan ett reningsverk är på plats.
Är planen att skicka notan för reningsverket till de ansvariga i efterhand?
– Det vore önskvärt men enligt vad vi vet i dagsläget så är det inte möjligt med ett sådant förfarande.
Hur mycket pengar totalt har ni avsatt till utredning och reningsverk?
– Värmdösamarbetet kommer att presentera sin budget inom kort, jag lämnar frågan öppen tills dess.
Mitt i Värmdö berättade i somras att JM AB har, efter en lång juridisk process, slutligen dömts att rena vattnet som rinner från deras fastighet i Ekobacken. Det kommer att ske parallellt med kommunens initiativ. JM har skickat in förslag på åtgärder till kommunen.
Satsningen på Farstaviken ligger i Värmdösamarbetets budget för 2024 och tas upp i kommunstyrelsen 25 oktober.
Arkivbild. Gustavsbergsbon Gunnar Lind vid en av bäckarna som fylls med förorenat vatten som rinner genom hästhagarna i Farsta slottsvik.
Eva Tonström
Detta har hänt
JM AB har fyllnadsmassor av krossad sten på hög i Ekobacken. Detta avger, enligt kommunen, höga halter av metaller som hamnar i grundvatten och vatten som mynnar ut i Farstaviken. Ett föreläggande från kommunen 2019 om att rena lakvatten från fastigheten överklagades av bolaget.
Även ett beslut från 2020 hos kommunen om att ta bort högarna med krossad sten från JM:s tomt i Ekobacken överklagades av bolaget.
Det är de här två ärendena som nu har avgjorts.
Källa: Värmdö kommun
En tomt till läcker giftigt vatten
Det andra området i Ekobacken som, enligt kommunen, läcker ut förorenat vatten i Farstaviken ägs av Villeroy & Bosch Gustavsberg AB. Det har prövats i rätten och konstaterats att bolaget ska ta prover på sitt lakvatten varje vecka, något som också görs. Men något direkt krav på rening av vattnet finns inte.
Nyligen flyttades tillsynsansvaret för den tomten från kommunen till länsstyrelsen och det kan innebära att nya bedömningar görs, enligt Kristina Paltén.
Källa: Värmdö kommun