Kommunen vill kartlägga tro och hudfärg

Kommunens planer på att samla in information om invånarnas tro och hudfärg väcker starka reaktioner.

Botkyrka kommun utreder för stunden möjligheten att samla in så kallat jämlikhetsdata, där anonyma personer ska kunna svara på enkäter och frågor kopplade till exempelvis religion och hudfärg. Genom informationen vill man synliggöra och motverka olika former av diskriminering och ojämlikheter.

Förslaget möter skarp kritik. I en interpellation skriver Jimmy Baker (M) att registrering av ”raser” inte är något som vi bör återgå till i Sverige.

– Om det är okej att föra statistik över etnicitet i de här frågorna är det bara en tidsfråga innan någon kräver att vi ska föra statistik över vilken etnicitet som begår brott, säger han.

Shahina Begum, aktiv i den ideella föreningen Kvinnoresurscenter i Botkyrka, är kritisk.

– Vi ska jobba för ett jämlikt samhälle men vi ska inte klassificera människor i fack. Det här är ingen bra idé alls att kommuner tittar på det sättet, det blir inte bättre. Det är vikigt med ett samhälle där alla är lika värda och det kan vara negativt om man börjar kolla upp, säger hon.

Emanuel Ksiazkiewicz (S), politisk sekreterare och ordförande för demokratberedningen i Botkyrka, är medveten om att projektet väckt blandade känslor.

– Det har jag all respekt för, det är en fråga som behöver diskuteras. Hur vi skapar ett mer jämlikt samhälle och får fram mer relevant information om vårt samhälle i dag.

I dag granskar kommunen i stort sett all verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att synliggöra diskriminering.

– Det vi vill göra nu är att undersöka om vi kan använda oss av fler parametrar. För att se om det går att mäta hur vår verksamhet påverkas av tillexempel om du har en viss religion eller ett visst etniskt ursprung. Det här vill vi göra utifrån de etiska reglerna, det är själskattning och anonymitet som gäller, säger Emanuel Ksiazkiewicz (S).