Kommunen vill sälja herrgården

Trollbäckens egnahemsförening ser en risk att allmänheten förlorar tillträde till Kumla herrgård om den hamnar i privat ägo.
Trollbäckens egnahemsförening ser en risk att allmänheten förlorar tillträde till Kumla herrgård om den hamnar i privat ägo.
I snart 50 år har Kumla herrgård varit i kommunens ägo.

Nu aviserar de styrande politikerna att de kan tänka sig att sälja den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden.

Om kommunen säljer Kumla herrgård är det i princip som om Nordiska museet skulle sälja Tyresö slott. Det anser Kjell Fridlund, byggingenjör och medlem i Trollbäckens egnahemsförening.

– Det är andefattigt av Tyresö kommun att inte värdesätta sin historia mer. Slottet och Kumla herrgård är de enda riktigt stora kulturhistoriska byggnaderna som vi har i Tyresö. Hamnar herrgården i privat ägo har vi ingen kontroll över vad som händer med den och det är inte säkert att allmänheten får tillgång till det historiska huset, säger han.

Under stora delar av 1980-talet renoverades Kumla herrgård för drygt nio miljoner kronor.

Kumla herrgårds bygdegårdsförening, hundratals frivilliga händer och miljonbidrag från Lions och Tyresö Haninge företagarförening gjorde det möjligt. Även kommunen och staten bidrog med en mindre del.

Under nära 20 år skötte sedan bygdegårdsföreningen herrgården åt Tyresö kommun – helt på ideell basis.

För att finansiera driften och underhållet hyrdes den ut till olika krögare, men när krafterna så småningom sinade tog kommunen över ansvaret för underhållet och driften 2006.

Beskedet om att politikerna är öppna för en försäljning blev offentligt i samband med att herrgårdens detaljplan från 1955 nu revideras. I den gällande detaljplanen klassas nämligen herrgården felaktigt som bostad.

– Det är lite pinsamt att det varit fel så länge och det vill vi rätta till. Och väljer vi att inte äga herrgården är det oerhört viktigt att vi ändrar detaljplanen, så att huset inte kan användas som privat- bostad, säger Fredrik Saweståhl (M).

Men bör inte en kommun ta ansvar för sina historiska byggnader?

– Att sköta en herrgård är förknippat med kostnader så svaret är både ja och nej. Det finns många historiska byggnader i Tyresö som kommunen inte äger, till exempel alla arkitektritade sportstugor. Genom att ändra detaljplanen säkerställer vi att det här inte blir en privatbostad.

Enligt Saweståhl har en försäljning av herrgården diskuterats från och till.

Frågan ställdes dock på sin spets när krögarparet som driver Kumla herrgård för ungefär ett år sedan vände sig till honom med en förfrågan om att få köpa huset.

Enligt Kicki Keller, en av de två krögarkompanjonerna, ville kommunens fastighetsavdelning då oväntat ändra förutsättningarna. Hyran skulle fördubblas och det ställdes också krav på att paret själva skulle stå för all upprustning i den eftersatta byggnaden.

– Vi vill bedriva en seriös verksamhet här, men med de här villkoren går det inte och då tyckte vi att det är bättre om vi äger herrgården. Men samtidigt förstår jag och håller med Trollbäckenborna om att det i första hand borde vara kommunen som ska äga och vårda kulturarvet, säger hon.

Slottet och Kumla herrgård är de enda riktigt stora kulturhistoriska byggnaderna som vi har i Tyresö.Kjell Fridlund, Trollbäckens egnahemsförening

Fakta

Handelsman byggde herrgården i slutet av 1600-talet

På 1680-talet, under reduktionen då kungen ville minska adelns makt, fick handelsmannen Olof Törneflycht köpa hela västra Tyresö. Han lät bygga Kumla herrgård.

Med tiden integrerades herrgården i Tyresögodset med Tyresö slott och Tyresö kyrka.

Första hälften av 1900- talet blev marken runt herrgården villa­tomter.

Herrgården har under åren använts till pensionat, fabrik och bostad till flyktingar.

1969 köpte Tyresö kommun den då fall- färdiga herrgården.

Källa: Tyresö kommun