Kommunforskare om gångna årets Haningepolitik: ”Mycket olyckligt läge”

Att politiskt styra som minoritet på oppositionens budget har varit den politiska vardagen i Haninge det senaste året. Och någon ombildning av styret gjordes aldrig under året.

– Ett mycket olyckligt läge ur demokratisk synpunkt, säger David Karlsson, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet.

Lokalpolitisk kris. Budgetfiasko. Parlamentatiskt kaos.

Det är några ord som använts när det politiska läget i Haninge beskrivits sista året.

Samarbetskoalitionen (S, MP och C) har fått en tuff start på mandatperioden, och har i ett års tid behövt styra på oppositionens budget. Men på måndagen fick man till slut igenom sin budget, och det kommande året får man själv välja politiken.

Det betyder ett mer stabilt läge, menar David Karlsson, forskare i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet. Han menar att det en handfull gånger de senaste åren blivit så att kommunala styren fått oppositionsbudgeten i knät, men att det då oftast resulterar i att nya majoriteter bildas.

Så blev aldrig fallet i Haninge, utan styret som tog makten hösten 2014 har varit intakt. Vilket är ovanligt.

– Jag skulle bedöma att det vanligaste är att man i dessa lägen lämnar öppet för nya fungerande majoriteter, att man inkluderar ytterligare parter eller hittar innovativa idéer som innebär att man regerar tillsammans, eller genom breda blocköverskridande samarbeten, säger David Karlsson.

Det finns några grundläggande problem med att en minoritet styr på en annan budget, menar David Karlsson, som går ut över väljarna.

– Om man inte får igenom sin budget så är det ju i realiteten en annan majoritet som bestämmer. Det blir demokratiskt svårt att utkräva ansvar, vem är det som bär ansvaret? säger David Karlsson.

Kan vi se flera likande svåra politiska lägen framöver i våra kommuner?

– Det enda vi kan se är att utvecklingen gått ditåt de senaste åren. Partikomplexiteten ökar och SD har fått en allt större dominerande roll. Det finns en flora av möjligheter, och en del är kreativa. Men blockpolitiken är ofta så stark att det inte blir så många blocköverskridande samarbeten.