Kön ringlade lång till lokala bion

Kön till matinén i Skuru Bio en söndag i februari 1956. Biografen, som var inhyst i Konsumhuset i Björknäs, hade 296 platser.
Kön till matinén i Skuru Bio en söndag i februari 1956. Biografen, som var inhyst i Konsumhuset i Björknäs, hade 296 platser.
Annica Sundh, Ektorp:  – Sickla är min favoritbiograf. Jag går helst på bio här. Det är en biograf med bra ljud och sköna stolar. Dessutom brukar det vara lagom med folk och lätt att hitta parkering. Vi går inte så jätteofta på bio. Det blir väl två-tre gånger om året ungefär.
Annica Sundh, Ektorp: – Sickla är min favoritbiograf. Jag går helst på bio här. Det är en biograf med bra ljud och sköna stolar. Dessutom brukar det vara lagom med folk och lätt att hitta parkering. Vi går inte så jätteofta på bio. Det blir väl två-tre gånger om året ungefär.
Fredrik Starke, Hammarby Sjöstad:  – Jag går helst på bio här i Sickla. Det är lite mer lugnt och mer fokus på film än inne i stan. Jag kommer från en lite mindre ort och jag gillar att Sickla har en småstadskänsla.
Fredrik Starke, Hammarby Sjöstad: – Jag går helst på bio här i Sickla. Det är lite mer lugnt och mer fokus på film än inne i stan. Jag kommer från en lite mindre ort och jag gillar att Sickla har en småstadskänsla.
Timothy Steffansson, Alphyddan:  – Jag brukar gå på bio ett par gånger om året och då helst här i Sickla. Det blir inget projekt att gå på bio utan är lätt och smidigt att att sig hit. Dessutom tycker jag om själva biografen med bra och bekväma salonger.
Timothy Steffansson, Alphyddan: – Jag brukar gå på bio ett par gånger om året och då helst här i Sickla. Det blir inget projekt att gå på bio utan är lätt och smidigt att att sig hit. Dessutom tycker jag om själva biografen med bra och bekväma salonger.
Vännerna Riitta Ekbom och Britt Hallengärd, båda Nackabor, har just sett "Suffragette" i Filmstaden Sickla. "Filmstaden här i Sickla är nära och bra. Jag går hellre på bio här än inne i stan. Att se en film på bio är något annat än att bara titta på tv. Det blir en större helhetsupplevelse", säger Britt Hallengärd. "Jag går på bio ett par gånger om året. Det är lite festligare att se film på duk i en riktig biografsalong", säger Riitta Ekbom.
Vännerna Riitta Ekbom och Britt Hallengärd, båda Nackabor, har just sett "Suffragette" i Filmstaden Sickla. "Filmstaden här i Sickla är nära och bra. Jag går hellre på bio här än inne i stan. Att se en film på bio är något annat än att bara titta på tv. Det blir en större helhetsupplevelse", säger Britt Hallengärd. "Jag går på bio ett par gånger om året. Det är lite festligare att se film på duk i en riktig biografsalong", säger Riitta Ekbom.
Biografen Ceylon på Fredrik Jahns gränd i Finntorp invigdes den 21 mars 1958. Arkitekterna C.E. Sandberg ritade byggnaden och Gustav Allert inredningen. Biografen döptes till Ceylon då en sjökapten bosatt på Värmdövägen 115 i Finntorp importerade just denna tesort till Sverige. Hans hem kallades i folkmun för Ceylonvillan. Som premiärfilm visades Arne Sucksdorffs "En djungelsaga". Foto 1958.
Biografen Ceylon på Fredrik Jahns gränd i Finntorp invigdes den 21 mars 1958. Arkitekterna C.E. Sandberg ritade byggnaden och Gustav Allert inredningen. Biografen döptes till Ceylon då en sjökapten bosatt på Värmdövägen 115 i Finntorp importerade just denna tesort till Sverige. Hans hem kallades i folkmun för Ceylonvillan. Som premiärfilm visades Arne Sucksdorffs "En djungelsaga". Foto 1958.
Idag är det Filmstaden Sickla som gäller om man vill gå på bio i Nacka.

Förr hade betydligt fler Nackabor en biograf runt knuten.

Det är en söndag i februari 1956. Utanför Skuru bio ringlar kön lång. Vilken matiné som visas är okänt, men som framgår av bilden är intresset stort i Björknäs, där biografen ligger. Både barn och vuxna köar.

Skuru bio invigdes 1938 och lades ner 1960. Samma öde rönte en rad andra biografer i Nacka på 1960-talet. Neglinge bio, som öppnade redan 1919, stängde 1963. Ceylon bio i Finntorp (döpt efter en lokal sjökapten som importerade Ceylonte) visade film i tio år, innan den lades ner 1968.

– Jag brukade gå dit på söndagar och titta på matinéer när jag var pojke. De visade äventyrsfilmer och det tyckte jag var roligt, berättar Bernt Sjögren, arkivassistent på Kulturhuset Dieselverkstaden och tillägger:

– Troligen gick väl biograferna inte så bra till slut. Det var väl därför de lades ner.

Efter 1960-talets nedläggningsvåg var det tunnsått med biografer i Nacka. Eurostar drev bio vid Nacka Forum från 1989 till mitten av 2000-talet då man flyttade till Dieselverkstaden. Men strax innan Filmstaden Sickla öppnade 2006 kastade Eurostar in handduken.

Sedan dess har Filmstaden Sickla monopol på biolivet i Nacka. Cirka 275 000 besökare slår sig ner i SF:s fåtöljer varje år. Och visst är utbudet stort, men smalare kvalitetsfilm är det ont om.

Just detta – bristen på komplement till det kommersiella filmutbudet i Nacka – tas upp i den färska rapporten ”Var visas filmen”. Rapporten, gjord av Film Stockholm, Stockholms läns landsting, utreder effekterna av digitaliseringen av biograferna i Stockholms län. I Nacka märktes den inte – småbiograferna var ju redan borta när digitaliseringen kom.

Men rapportförfattaren Ulf Slotte tar ändå upp filmsituationen i Nacka. Han konstaterar att Nacka har stor geografisk spridning och många invånare, och anser att det borde finnas utrymme för lokala biografer med ett annat utbud än SF:s.

Liknande tankar har Lars Ohlson, verksamhetschef för Älta kulturknut, där man har pensionärsbio på fredagar.

– Vi har en videoprojektor som är hyfsat bra, men jag skulle otroligt gärna ha digital filmteknik. Det skulle skapa stora möjligheter. Jag drömmer till exempel om att visa liveopera från Metropolitan. Det har gjort stor succé hos Folkets hus runtom i landet och jag tror att intresset skulle vara stort här också.

Men digital teknik är dyr, suckar Lars Ohlson. Detta framhåller också filmrapporten. De lokala biografer i länet som skaffat digital teknik och därmed överlevt (till exempel bion i Gustavsbergsteatern) har gjort det tack vara att kommunen pumpat in pengar.

Men Lars Ohlson tror inte att Nackas styrande politiker är intresserade av att finansiera digital teknik i Älta kulturknut. Hans Peters (C), ordförande i kulturnämnden, ger honom rätt:

– Nacka kommun finansierar väldigt mycket kultur, inte minst dans, teater och bild för barn. Det ligger vår satsning. Vi har inte fått någon förfrågan om digital teknik till biovisningar och det finns inte på agendan.