Konkavt blåshål fyller 50 år

Siste arrendatorn på Myggdalens gård, Albert Andersson 1959 kallades också Mygg Anders.  Foto: Hilding Persson
Siste arrendatorn på Myggdalens gård, Albert Andersson 1959 kallades också Mygg Anders. Foto: Hilding Persson
1972 bestod centrum av kommunhuset och några butiksbyggnader, men en första utbyggnad är på väg. Då får Tyresö sitt första Systembolag.  Foto: Peter Myhr
1972 bestod centrum av kommunhuset och några butiksbyggnader, men en första utbyggnad är på väg. Då får Tyresö sitt första Systembolag. Foto: Peter Myhr
1972 jobbade Korv-Åke i Sibyllakiosken.  Foto: Peter Myhr
1972 jobbade Korv-Åke i Sibyllakiosken. Foto: Peter Myhr
En öppen bro gjorde det 1974 lättare att ta sig från Domus till övriga centrum.  Foto: okänd
En öppen bro gjorde det 1974 lättare att ta sig från Domus till övriga centrum. Foto: okänd
Från bondgård till blåshål till inomhuscentrum. Platsen där Tyresö centrum ligger har genomgått en rejäl omdaning de senaste 50 åren.

Det framgår av kommunens fotoutställning i konsthallen.

Myggdalens gård hette den gård som låg där Bollmora centrums första byggstenar kom på plats i slutet av 1950-talet. Då fick bonden Mygg-Anders vackert auktionera ut sina kor.

Då hade Bollmora redan börjat byggas med arkitekten Bo Sahlins idé om den konkava staden som grund. Höga hus, som de vid Sikvägen, skulle ligga längst ut med närhet till den större bilvägen. I centrum skulle husen vara låga och stråken bilfria.

– Han var väldigt mån om att bevara naturen och hade en social tanke bakom sin idé, säger Charlotte Gyllner, konstansvarig kultursekreterare på kommunen.

När centrumet invigdes i september 1965 skedde det, enligt en artikel i Tyresö Nyheter, med helstekta grisar och raketsalvor. Man firade ett nytt kommunhus och en centrumbyggnad med fiskaffär, klädaffärer, järnaffärer och mataffärer. I en så kallad basarlänga längs med kommunhuset fanns det också butiker. Ett halvår senare öppnade biblioteket.

Under 1960-talet gjorde den så kallade lex Bollmora att kommunala bostadsbolag fick rätt att bygga utanför den egna kommunen. I Bollmora skedde detta lavinartat. Mellan 1960 och 1970 ökade antalet invånare i Tyresö med cirka 20 000 personer. Idén om den konkava staden begravdes av de stora kommunala bostadsbolagen.

– Folk flyttade ut från Stockholm, men den kommunala servicen byggdes inte ut lika fort och det var brist på skolor och barmomsorg. Vägarna var usla. Bollmora fick ett dåligt rykte, säger Charlotte Gyllner.

Som en motreaktion på 60-talets misär exploderade antalet kulturföreningar och idrottsföreningar på 1970-talet. Det skapade en struktur som Tyresöborna drar nytta av än i dag, enligt Gyllner.

Under samma decennium byggdes Domushuset, den del där Coop ligger i dag, liksom den så kallade Oktanten som då innehöll en SL-vänthall. En öppen gångbro över busstorget från Domus till den andra centrumbyggnaden gjorde det lättare att ta sig till fots mellan de olika delarna.

Samma gångbro revs dock i slutet av 1980-talet när Tyresö centrum skulle byggas ut ytterligare och få tak över sig. Att centrumet var ett blåshål kunde många skriva under på och när taket var på plats 1991 var det välkommet.

– Tyresö centrum är ett typiskt utbyggt centrum med små lösningar som kommit till efter varandra och det finns ingen egentlig huvudentré, säger Charlotte Gyllner.

Fakta

Seg debatt om namn

Redan tidigt fanns det missnöje med namnet Bollmora centrum och en namntävling i en lokaltidning 1966 visade att namnet Tyresö C hade större stöd.

Men kommunens namnberedning stod fast vid Bollmora och menade att Tyresö centrum var vid slottet.

Först 1989 efter mer än 20 års debatt, byttes Bollmora ut mot Tyresö med motiveringen att det var alla Tyresösbors centrum och inte bara Bollmorabornas.