Så ska konstgräset bli rumsrent i Bro

Träning på Kungsängens IP.
Träning på Kungsängens IP.
Konstgräsplaner är omåttligt populära – och en potentiell miljöbomb som befaras släppa ut två ton mikroplast per plan och år.
Mitt i har kartlagt fyra kommuner i Norrort, och skillnaderna är stora.
Upplands Bro kommun ska byta ut sina planer och ställa hårdare krav vid upphandlingen.

Fotbollsplaner med konstgräs är en arena för allt från spontan lek till elitidrott, och deras betydelse för allt från fritid till folkhälsa och integration går knappast att överskatta.

Tyvärr har de även en smutsig baksida.

I en rapport som Naturvårdsverket släppte i juni 2017 framgår att konstgräsplaner beräknas släppa ut mellan 1 640 och 2 460 ton mikroplaster per år. Därmed är de den näst största utsläppskällan i Sverige. Bara vägtrafiken är värre.

– Det här siffrorna är uppskattningar, men de är tillräckligt tydliga och tillräckligt allvarliga för att vi ska kunna säga att alla som äger eller driver en verksamhet på en konstgräsplan ska vidta åtgärder för att minska utsläppen, säger Elisabeth Österwall, handläggare på Naturvårdsverket.

Mitt i har kartlagt fyra kommuner i Norrort: Sollentuna, Upplands Väsby, Järfälla och Upplands Bro. Bara Sollentuna har påbörjat arbetet med att minska utsläppen.

I juni 2017 fattade trafik- och fastighetsnämnden i Sollentuna ett enhälligt beslut om att byta ut fem av kommunens uttjänta konstgräsplaner mot nya.

Men i beslutet fanns ett villkor: att det går att lösa reningen av dagvatten från planerna – vilket bedöms vara den enskilt största källan till utsläpp av mikroplaster från konstgräsplaner.

– Det är klart att vi ska ha bra förutsättningar för fritid i Sollentuna, men vi ska också ha en bra miljö för framtida generationer. Och jag är övertygad om att dessa går att förena, säger nämndens ordförande Moa Rasmusson (L).

Nu nu har projektenheten på på trafik- och fastighetskontoret i Sollentuna har tagit fram olika förslag på tekniska lösningar som politikerna ska ta ställning till.

Järfälla kommun uppger att de följer utvecklingen i frågan, och Upplands-Bro att de diskuterar vilka krav som ska ställas vid en eventuell upphandling av nya konstgräsplaner.

Många kommuner, till exempel Upplands Väsby, har kommit långt med att fasa ut alla konstgräsplaner med fyllnadsmaterial – så kallat granulat – av återvunnet gummi.

”Det är samma problem oavsett vilken typ av gummigranulat det handlar om. Gummigranulat som används i konstgräsplaner har sådan storlek att de räknas som mikroplaster”

Elisabeth Österwall, Naturvårdsverket

Men när det handlar om mikroplaster är granulat av nyvulkaniserat gummi inte bättre, enligt Naturvårdsverket.

– Vi gör bedömningen att det är samma problem oavsett vilken typ av gummigranulat det handlar om. Gummigranulat som används i konstgräsplaner har sådan storlek att de räknas som mikroplaster, det gäller både för nytillverkat och återvunnet granulat, säger Elisabeth Österwall.

Kan det bli aktuellt med skärpt lagstiftning?

– Det finns redan bestämmelser i Miljöbalken som säger att alla som har en verksamhet ska vidta åtgärder

för att minska påverkan på människors hälsa och miljön. Just nu utreder vi hur den bestämmelsen ska tillämpas när det gäller gummigranulat i kontgräsplaner. Vi kommer också gå ut med en vägledning till aktörer och tillsynsmyndigheter, säger Elisabeth Österwall.

Ett annat stöd till kommuner och andra som driver anläggningar med konstgräs är Naturvårdsverkets nya beställargrupp.

I mitten av september hölls det första mötet, och syftet är att skapa ett forum för alla som beställer nya planer.

– Sveriges kommuner beställer nya konstgräsplaner i rasande takt, och tillsammans kan de ställa hårdare kvar på tillverkarna, säger Sebastian Dahlgren-Axelsson, innovationsstrateg på Naturvårdsverket.

”På lång sikt behöver vi en bättre lösning, och under tiden kan man ta bort en väldigt stor del av utsläppen med enkla åtgärder”

Sebastian Dahlgren-Axelsson, Naturvårdsverket

Det som behövs är nämligen helt nya typer av konstgräsplaner, menar han.

– Det finns inga bra lösningar idag. Vi på Naturvårdsverket har inte svaren på hur de ska konstrueras. Men genom att beställarna ställer krav kan företag och innovatörer förhoppningsvis ta fram bättre lösningar, säger han.

I väntan på detta uppmanar han till noggrann skötsel av de befintliga planerna och nämner hantering av dagvatten och snöröjning som viktiga punkter.

– På lång sikt behöver vi en bättre lösning, och under tiden kan man ta bort en väldigt stor del av utsläppen med enkla åtgärder, säger Sebastian Dahlgren-Axelsson.

Kungsängens IP;konstgräs;fotboll;foto Åsa Sommarström

Fakta

Så arbetar kommunerna med utsläppen

Sollentuna

Antal konstgräsplaner *: 11

Här finns de: Skinnaråsens IP, Edsbergs sportfält, Helenelunds IP, Kärrdalsplan, Norrvikens IP, Tegelhagsplan, Sollentunavallen och Vibyplan.

Så arbetar kommunen med mikroplasterna: Det finns ett politiskt beslut om att byta ut fem av kommunens 11 konstgräsplaner med gummigranulat under förutsättning att dagvattnet kan renas från mikroplaster. Just nu utreds de tekniska lösningarna.


Järfälla

Antal konstgräsplaner *: 9.

Här finns de: Kalhäll, Järfällavallen, Viksjö, Veddesta, Strömvallen och Tallbohov.

Så arbetar kommunen med mikroplasterna: Inget aktivt arbete pågår.

”Vi har levande dialoger med miljö- och hälsoskyddskontoret kring de här frågorna. Olika kommuner har tagit olika beslut, vi har fått indikationer från forskare och det landar i att man inte vet säkert vilken påverkan det har. Vi ser till vad som är bra för verksamheterna och följer utvecklingen noga”.

Eva Jönsson Järnstad, fritidschef på Järfälla kommun


Upplands Väsby

Antal konstgräsplaner *: 5

Här finns de: Vilundaparken, Södervik, Bollstanäs, Runby

Så arbetar kommunen med mikroplasterna: Inget aktivt arbete pågår.

”Vi har tagit ett nämndbeslut om att byta ut alla planer med SBR (granulat av återvunnet gummi) mot ett miljövänligare alternativ. Det blev EPDM (granulat av nyvulkaniserat gummi) som anses bättre ur miljösynpunkt. Det arbetet är snart färdigt, och då har vi gjort vårt när det gäller denna omgång omläggningar. När det gäller andra aspekter av konstgräs är det en kontroversiell fråga, och där efterlyser vi nationella riktlinjer att gå efter”.

Mats Grufman, anläggningsstrateg på kultur- och fritidskontoret i Upplands Väsby

 


Upplands-Bro

Antal konstgräsplaner *: 4

Här finns de: Kungsängens IP och Bro IP.

Så arbetar kommunen med mikroplasterna: Inget aktivt arbete pågår.

”Diskussionen har kommit upp men vi har ännu ingen handlingsplan. Vi har begärt pengar för att börja byta ut våra konstgräsplaner, och i samband med detta kommer vi kunna ställa krav vid upphandlingen”.

Maria Palm, enhetschef på kultur- och fritdskontoret i Upplands-Bro.

 

* Sammanställningen avser endast de konstgräsplaner som är fyllda med gummigranulat. Granulatet läggs på konstgräsets matta för att grässtråna ska hållas upprätta. Det finna andra, plastfria, alternativa fyllnadsmaterial som sand, kork och kokos, men de anses ha sämre egenskaper och godkänns inte för tävlingsspel av Svenska fotbollsförbundet.

Fakta

Så funkar utsläppen

Varje år fylls var och en av Sveriges cirka 1200 konstgräsplaner på med två till tre ton nytt gummigranulat, vilket enligt rapporten indikerar att motsvarande mängd försvinner från planerna och i förlängningen riskerar att hamna i naturen.

Källa: Rapporten Mikroplaster från juni 2017 där Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket gjort en kartläggning av källor och spridningsvägar för mikroplast i Sverige.

Källa: Naturvårdsverket m.fl