ANNONS

Konstnären om tavelflytten: ”Finns inget odemokratiskt budskap”

konstnären lenny clarhäll karl marx järfälla konst censur
Konstnären Lenny Clarhäll håller inte med om att det skulle finnas några antidemokratiska element i hans verk.
Sedan 1984 har Lenny Clarhälls trärelief suttit på väggen i fullmäktigesalen i Järfälla. Men nu har verket plockats ner av politiska skäl.
Det är inte första gången tavlan skapar kontrovers.
– Det blev ett våldsamt bråk redan när den sattes upp för 30 år sedan, säger Lenny Clarhäll.
ANNONS

Åtta hål i väggen, vid åhörarläktaren på övervåningen, är allt som skvallrar. Diptyken ”I Amelin anda”, en trärelief av konstnären Lenny Clarhäll, som suttit i fullmäktigesalen sedan 80-talet har plockats ned.

Feldman (M) beordrade att ”antidemokratisk” tavla skulle bort

Bakom beslutet står kommunstyrelsens ordförande Emma Feldman (M). Enligt henne är tavlan, med sina röda fanor och sin referens till Karl Marx ”Kapitalet”, en hyllning till och symbol för antidemokratiska ideologier och därför olämplig i en sal där demokratiska beslut fattas.

”Finns ingen propaganda”

Konstnären själv har svårt att förstå kritiken.

– Jag anser inte att det finns något odemokratiskt budskap, absolut inte. Det enda som förekommer är Marx bok. Det finns ingen propaganda för någon socialism eller kommunism, som hon verkar anse, säger han.

Han tycker, likt Vänsterpartiets ledamot i fullmäktige Bo Leinerdal, att beslutet luktar censur.

– Det är lite obehagligt att rensa bort tavlor. Ska man ta bort all konst i det offentliga rummet som kan väcka anstöt?

En politisk konsttvist som går långt tillbaka

Men Lenny Clarhäll blir samtidigt inte förvånad över uppståndelsen.

ANNONS

– Det lustiga är att det här är gammalt. Det blev ett våldsamt bråk redan när tavlan sattes upp för över 30 år sedan. DN publicerade 1989 en intervju med en ung moderat med rubriken ”Ta bort tavlan!”, säger han.

Den unge moderaten var Jan Sundberg. Till slut blev upprördheten från borgerligt håll så stor att Lenny Clarhäll fick nog och skrev ett brev till Sandberg.

– Jag erbjöd mig att köpa tillbaka tavlan för 30 000 kronor, vilket var vad jag fick för uppdraget att göra den.

Samma argument då som nu

Svaret från Sandberg blev att det förmodligen inte skulle finnas stöd i fullmäktige för att sälja tillbaka tavlan. Han förtydligade också i sitt brev att det var verkets placering, snarare än verket i sig, som han ansåg problematisk.

Till vänster: Lenny Clarhälls brev till den dåvarande moderata ledamoten Jan Sandberg. Till höger: Sandbergs svar.

I brevet står att konstverk med politiska budskap ”inte hör hemma i det lokala demokratiska systemets högsta beslutande organ”. Samma argument som nu anförts av Emma Feldman.

Kan du inte förstå att borgerliga politiker reagerar mot tavlan?

– Jag förstår inte riktigt vad irritationen ligger i. Det enda som påminner om Marx är den där boken. Men jag vet att de lidit av den i alla dessa år. Hade de bara nappat på mitt erbjudande om att köpa tillbaka den hade de sluppit det.

”Mitt erbjudande står kvar”

Men på en punkt är Emma Feldman och Lenny Clarhäll överens: Konstverket är inte lämpligt i just den lokalen.

– Jag har alltid föreslagit att relieferna ska hänga på någon annan vägg i huset. Budskapet är inget problem, men de är för små. Man ska inte ha små träreliefer i så stora salar, de blir som små frimärken på väggen, säger han.

Vad som händer med tavlan framöver är oklart. Men konstnären själv har ett förslag:

– Mitt erbjudande står kvar. Jag köper gärna tillbaka den, säger han.

Historien bakom det politiska konstgrälet

Har sin upprinnelse i konststöld på 80-talet

Albin Amelin hör till svensk konsthistoria. Han var framför allt verksam under 30- och 40-talen och målade ofta arbetarmotiv, med skildringar av till exempel demonstrationstågen i Ådalen 1931.

I Järfälla bodde under 1900-talets första hälft ett par vid namn Britta och Kurt Kastlander, båda aktiva socialdemokrater. På 60-talet skänkte Britta, efter att Kurt hade dött, tavlan ”Arbetare”, målad 1949 av just Amelin, till kommunfullmäktige.

Den hängde sedan på en av salens väggar fram till 1981 då den blev stulen.

För försäkringspengarna efter stölden valde man att ge uppdrag till ett nytt konstverk till Kommunfullmäktigesalens. Det uppdraget gick till Lenny Clarhäll. Om detta var ansvarig nämnd enig och bakom beslutet stod bland annat den före detta moderata kommunstyrelseordföranden Kurt Danieli.

Clarhäll valde då att ta fasta på historien och döpte sitt verk, en diptyk i trärelief, till ”I Amelins anda”. 1984 sattes den upp på väggen i salen.

Verket väckte starka reaktioner från borgerligt håll med skriverier i flera medier. Lenny Clarhäll erbjöd till sist att köpa tillbaka verket för de 30 000 kronorna han fått för uppdraget, men fick inget gehör.

På 90-talet, under borgerligt styre, flyttades reliefen upp en våning, till den plats den fram till nyligen hängt. En tydlig degradering, enligt kommunens konstansvariga Mikael Falk.

– Den fick en väldigt dålig plats, bakom ett staket. Det var som att den satt i ett fängelse, säger han.

Under september 2019 beslutar Emma Feldman (M), kommunstyrelsens ordförande, att plocka ned tavlan. Den har nu återgått till kommunens konstsamling.

Källa: Järfälla kommuns konstansvariga