ANNONS

SL-kortet höjs igen – så mycket borde det kosta

Den genomsnittlige SL-resenären behöver cirka 4,5 arbetstimmar för att ha råd med 30-dagarskortet.
Det är en timme längre än vad som krävdes 1971 – då det första periodkortet kom.
ANNONS

Nu är det dags igen. SL höjer sina biljettpriser för tredje året i rad, och 30-dagarskortet kostar nu 890 kronor.

Genom åren har det hunnits med många höjningar och inte sällan ställer sig Stockholms kollektivresenärer sig frågan: Är priset egentligen rimligt?

För att ta reda på det krävs en jämförelsepunkt, vilket mest logiskt blir kortets ursprungspris.

50-kortet gör entré

50-kortet, SL:s första 30-dagarskort. Från 1972

Så här såg 50-kortet ut, SL:s första 30-dagarskort. Bilder är ifrån 1972. Foto: Spårvägsmuseet.

1971 införde SL den första periodbiljetten som sträckte sig över 30 dagar. Det kallades i folkmun 50-kortet efter priset på just 50 kronor.

En snabb titt på kronans penningvärde genom åren visar att 50 kronor år 1971 motsvarar ungefär 370 kronor i dag.

”Men hallå! SL-kortet är mer än dubbelt så dyrt än det borde!”, kanske du tänker. Och visst, det ser ju sannerligen så ut. Samtidigt ska det nämnas att antalet linjer, stationer, hållplatser och avgångar med all säkerhet har ökat på 48 år.

Vi har dessutom använt oss av en annan metod för att jämföra priserna nu och då. Nämligen att genom genomsnittslönerna räkna ut hur många timmar av arbete som krävdes för att ha råd med 30-dagarskortet 1971 respektive i dag.

ANNONS

Om detta är mer rätt än att jämföra penningvärdet får stå osagt. Men detta är i alla fall vad vi kom fram till:

SL-kortet

Resenär i SL-trafiken visar sitt månadskort. Bild från 70-talet

En resenär visar sitt periodkort i T-banan. Bilden är från 1977. Foto: Spårvägsmuseet.

Pris 1971: 50 kronor.

Arbetstid: 3,5 timmar.

Pris 2019: 890 kronor.

Arbetstid: 4.5 timmar.

För att räkna ut vad kortet ”borde” kosta i dag, räknar vi med att samma 3,5 timmar som krävdes 1971 även gäller i dag.

Priset för kortet skulle då hamna på 700 kronor.

Fakta

Så har vi räknat:

1971 var medellönen i Sverige omkring 14 kronor och 35 öre i timmen. Det är summan som använts för att ta fram antalet arbetstimmar för att ha råd med SL-kortet och de andra varorna.

Lönen är framräknad på Handelshögskolan i Göteborgs officiella statistik på historiska löner för jordbruksarbetare, industriarbetare och tjänstemän i privat sektor i Sverige.

2019 är medeltimlönen i landet 200 kronor, efter att ha räknat om den genomsnittliga månadslönen som enligt SCB är 33 700 kronor.

För att ta fram timlönen har vi delat månadslönen på 168 timmar.

Därefter har vi tagit priset på en vara 1971 och delat det på timlönen. Till exempel SL-kortet som kostade 50 kronor delat på 14,35.

Då får vi fram att cirka 3,5 timmars rent arbete krävdes för att ha råd med kortet.

Sedan har vi gjort samma sak med priserna vid årsskiftet 2018-2019.


Vi har även gjort samma uträkningar för andra standardvaror. Har det historiska priset på till exempel mjölk eller en tv motsvarat antalet arbetstimmar som krävs?

Låt oss se:

Mjölk

Bilder på mjölk från 1976

Så såg mjölkutbudet ut på 70-talet då priset låg på cirka 1 krona/litern. Bilden är ifrån 1976. Foto: Arla.

Literpris 1971: 1 kronor.

Arbetstid: 4 minuter.

Literpris 2019: 9 kronor och 72 öre (i snitt).

Arbetstid: 3 minuter.

Omräknat på 4 minuter skulle priset i dag vara 14 kronor. Priset är alltså cirka 4 kronor billigare än vad det borde.

TV

Färg-tv från företaget Saba från 1973.

En färg-tv med tillverkningsår 1973 från företaget Saba. Foto: Tekniska museet.

Pris 1971: 3 569 kronor (färg-tv).

Arbetstid: 6 veckor 1 dag och 2 timmar (Cirka 1,5 månadslön).

Pris 2019: 5 500 kronor (i mellanklassen).

Arbetstid: 3 dagar och 3,5 timmar.

Omräknat på den långa arbetstiden som krävdes 1971 skulle en standard-tv i dag kosta cirka 50 000 kronor.

Bensin

bensinmacken Esso i hörnet av Birger Jarls- och Kungstensgatan 1970

Bensinmacken Esso i hörnet av Birger Jarls- och Kungstensgatan 1970. Foto: Stockholmskällan.

Literpris 1971: 94 öre.

Arbetstid: 4 minuter.

Literpris 2019: 16 kronor och 16 öre.

Arbetstid: 5 minuter.

Med 4 minuters arbetstid skulle priset i dag vara 13 kronor litern. Priset är alltså 3 kronor för dyrt i dag.

En påse chips (275 gram)

Chipspåsar från Estrella omkring 1970

Urval av chipspåsar från reklamfotografering. Från omkring 1970. Foto: Estrella.

Pris 1971: 6 kronor och 88 öre.

Arbetstid: 29 minuter.

Pris 2019: 21 kronor och 50 öre.

Arbetstid: 6,5 minut.

Omräknat på 1971 års arbetstid skulle en chipspåse i dag ha kostat 96 kronor. Ett hutlöst pris för snacks!

Fakta

SL-kortets prisutveckling

Priset på 30-dagarskortet de senaste 20 åren.

1999: 400 kr

2000: 450 kr

2001: 450 kr, from 1/9 2001: 500 kr

2002-2003: 500 kr

2004: 500 kr, from 1/3 2004: 600kr

2005-2006: 600 kr

2007: 600 kr, from 1/4 2007: 620 kr

2008: 620 kr, from 1/3 2008: 690 kr

2009-2010: 690 kr

2011: 690 kr, from 1/9 2011: 790 kr

2012-2016 790 kr

2017: 830 kr

2018: 860 kr

2019: 890 kr

Källa: SL