Om krisen kommer till Vallentuna

om krisen eller kriget kommer
Den här ska ha kommit hem i din brevlåda i veckan.
I veckan har alla Vallentunabor fått broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” i brevlådan. Inte sedan 60-talet har staten gjort ett sådant utskick.
Samtidigt har det varit nationell krisberedskapsvecka och i Vallentuna har det hållits föreläsningar om hur man själv kan förbereda sig inför en kris- eller krigssituation.

För något alla ännu inte känner till är att man inte kan räkna med omedelbart stöd om grundläggande samhällsfunktioner skulle slås ut. För att sprida kunskap om hur man själv kan förbereda sig har kommunen hållit föreläsningar tillsammans med den lokala civilförsvarsföreningen och frivilliga resursgruppen.

72 timmars egen beredskap

– Varje frisk vuxen som kan ska förbereda sig för att klara sig själv och dem man har vårdnadsansvar för i 72 timmar. Det offentliga erbjuder de svagaste service under dessa tre dygn, säger Fredrik Sandell som är säkerhetssamordnare i Vallentuna.

Det viktigaste att tänka på är att se till att säkra vatten, mat, värme och hygien liksom att förhålla sig källkritiskt till information. I broschyren finns en checklista på sådant som är klokt att ha hemma som vatten, konserver, sovsäckar, ficklampor och kontanter. En god idé är också att ha bra kontakt med sina grannar så att man kan hjälpa varandra i en krissituation.

Vad i broschyren är viktigast?

– Det är att tänka på hur man skulle påverkas av om man blir av med el i ett eller tre dygn. Kommer det finnas vatten i kranen, kan jag spola i toaletten, kommer jag att hitta den i mörkret? Det finns en stödlista som man kan titta igenom och anpassaså att det passar en själv, säger Fredrik Sandell. Det är bra att ha en vattendunk i ett förråd. Kanske en eller två pet-flaskor, en att dricka ur och en att kissa i.

Sårbarheten överdriven?

På dinsakerhet.se finns klipp som med fler tips.

Sedan 90-talet har Sverige blivit mer sårbart. Det säkerhetspolitiska läget runt Östersjön har försämrats, risken för terrorattentat har ökat och vår högteknologiska infrastruktur blivit mer sårbar för angrepp. Samtidigt har försvaret rustats ner.

Men medvetenheten om detta är ojämnt fördelad. Vissa sätter en sport i att preppa för kommande katastrofer, andra tycker att broschyren överdriver behovet av att förbereda sig.

Bättre beredskap på landet

– De flesta av oss har haft det väldigt bra väldigt länge. Speciellt i tätorter har man inte behövt tänka på vad man gör när alla bekvämligheter saknas. På landet är man mer van att reda sig själv om strömmen skulle försvinna. Samtidigt var man ju ganska överens för 20 år sedan att försvarsutgifterna var för kostnadskrävande. I backspegeln var det förmodligen inte korrekt, även om vi inte vet säkert. Men jag uppfattar det som att finns skäl att förbereda sig för kriser.

 

Fakta

Så kan du förbereda dig

• Se till ha hållbar mat hemma som ger bra energi. Potatis, pasta, linser, matolja och konserver hör till sådant man bör ha hemma i skafferiet.

• Rent dricksvatten är viktigt. Ha ett förråd med hemma och räkna med att det går åt tre liter per vuxen om dygnet.

• Vid längre strömavbrott behöver man kunna hålla värmen. Ullkläder, filtar, sovsäckar, stearinljus och tändstickor är bra att ha. Liksom spritkök och bränsle, ficklampa och batterier.

• Händer det något allvarligt behöver man korrekt samhällsinformation. Man bör bunkra upp med vevradio är praktisk, en papperslista med viktiga telefonnummer och extrabatteri till mobilen.

• Samarbeta med grannarna. Alla behöver kanske inte ha allt hemma. Man kan låna av varandra.