Inför samrådsmötet hade konsultbolaget Ekologigruppens miljökonsekvensbeskrivning landat i högen av färdiga utredningar som hör till byggprojektet. Enligt rapporten medför bygget i Skärgårdsskogen stora negativa konsekvenser för både naturvärden, biologisk mångfald och kulturmiljö i form av fornlämningar.
Skärgårdsskogen en vacker aprildag. Här finns fladdermöss och flera rödlistade fågelarter.
Anders Björklund
En modell av byggplanerna ställdes ut på mötet liksom väggar och pärmar med information.
Anders Björklund
"Staden bygger i skog"
Efter den inledande presentationen av projektet var konsekvenserna för naturen en fråga som Skarpnäcksbon Anna Krygina lyfte för den svarande personalen från Stockholms stad.
– Varför väljer Stockholms stad hela tiden att bygga i skog, som Hammarbyskogen, Bagarmossenskogen och nu i Skärgårdsskogen med höga naturvärden? Varför effektiviserar man inte i områden utan skog genom att bygga om hus eller i industriområden. Varför ska man förstöra det lilla som finns kvar, sa Anna Krygina som ställde sista frågan och applåderades.
Den publika frågestunden som alla kunde höra var bara 15 minuter lång. De inledande frågorna rörde till stor del trafik och det var tydligt att många i publiken hade väntat på kritiska frågor om naturen.
Stadsplaneraren Ays Alayat svarade och började med en historisk tillbakablick där hon påpekade att dagens stad växt fram på naturmark.
– När staden växer måste vi ta av det som finns kring staden. Sedan ska vi självklart ta hand om natur- och rekreativa värden. Det är därför vi gör olika utredningar och det är därför vi ändrat i förslaget jämfört med ursprungsidén.
Stadsplaneraren Ays Alayat under den inledande presentationen. Hon svarade också på publikens frågor.
Anders Björklund
"Om vi zoomar ut"
Hon syftar på att markytan som tas i anspråk för hus i Skärgårdsskogen nu är mindre jämfört med ursprungsidén. I stället har husen gått upp på höjden.
När staden växer måste vi ta av det som finns kring staden.
– Det finns lokala naturvärden här. Men om vi zoomar ut lite så har vi Flatenområdet och Nackareservatet med otroligt höga naturvärden i närheten och de kommer vi inte att röra.
Staden utvecklar också bebyggda områden men det räcker inte för att nå de höga bostadsmålen, fortsatte stadsplaneraren. I den inledande presentationen nämnde hon Stockholmsöverenskommelsen där staten delfinansierar t-banebygget mot Nacka mot löftet om bostäder.
– I tunnelbanans influensområde ska 40 000 bostäder byggas 2014-2030, sa Ays till en områdesbild som inbegriper Skarpnäck.
Många samlades runt modellen efter frågestunden.
Anders Björklund
Stadsplaneraren nämnde själv i presentationen det alternativa förslag till bebyggelse som en grupp Skarpnäcksbor presenterat. I deras förslag skulle bostäder placeras intill Flygfältsvägen i Skärgårdsskogen sydöstra del. På andra sidan vägen, intill motorvägen, skulle företag och verksamhetslokaler ligga och fungera som bullerbarriär.
Farligt gods
Enligt Ays Alayat förhindrar transporter av farligt gods på Tyresövägen idén.
– Vi kommer inte kunna placera bebyggelsen närmare Tyresövägen än i vårt förslag, slog hon fast.
Efter presentationen och frågestunden kom spridda applåder och besökarna kunde mingla för att tala med stadsplanerarna. Senast den 8 maj ska den som vill lämna sina synpunkter på förslaget till staden.