Krögare slängde ut homosexuell

”Det är helt uppenbart att det saknas information kring sådana här fall”, säger David Mamatsashvili om att polisen lade ner ärendet.
”Det är helt uppenbart att det saknas information kring sådana här fall”, säger David Mamatsashvili om att polisen lade ner ärendet.
Personalen på restaurangen vägrade servera David Mamatsashvili och hans pojkvän. Orsaken: en kyss.

– När jag sa att det var diskriminering slängdes jag ut.

Efter en nästan två år lång juridisk strid har David Mamatsashvili nu fått viss upprättelse. För två veckor sedan dömdes en av krögarna på Rotebro krog för att handgripligen ha slängt ut honom i maj 2010.

Men att få rätt i diskrimineringsfrågan visade sig vara svårt, trots att ett oberoende vittnen kunde berätta att David Mamatsashvili nekats att beställa mat på grund av att han var homosexuell.

– Det är helt uppenbart att det saknas information kring sådana här fall. Polisen valde att lägga ner min anmälan om olaga diskriminering. Mitt juridiska ombud kände inte ens till att begreppet hatbrott fanns inom svensk lag och frågan om straffskärpning kom aldrig upp i rätten, säger David Mamatsashvili.

Det var en lördag och David Mamatsashvili hade tillsammans med sin dåvarande pojkvän bestämt sig för att gå ut och äta på restaurang inne i Stockholm. Men pendeltågen var försenade. Då beslutade paret att gå till det lokala lunchstället.

– På väg in i restaurangen såg en man ur personalen att vi kysstes. Han sa till oss att vi skulle lugna ner oss eftersom det fanns barnfamiljer som kunde bli störda. När jag frågade vad han menade var den näst intill tomma restaurangen plötsligt abonnerad, säger David Mamatsashvili.

Han säger att han blev förbannad.

– Jag hade aldrig tidigare upplevt något liknande i Sverige. Jag sa till dem att det var diskriminering och att jag skulle ringa polisen. Då lyfte en man ur personalen bokstavligen upp mig och slängde ut mig ur restaurangen.

I fallet bröt David Mamatsa­shvili sitt ringfinger. Flera personer bevittnade händelsen och lämnade uppgifter till polisen. Händelsen kan tyckas vara ett tydligt fall av misshandel och diskriminering. Men den rättsliga tvisten började med ett fiasko för David.

I tingsrätten ändrade det enda vittnet som kallades sin berättelse. Rätten ansåg att ord stod mot ord. Krögaren, som hävdade att han varsamt avvisade David Mamatsashvili, friades.

David Mamatsashvili anmälde även fallet till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Myndigheten har tidigare drivit ett nästan exakt likadant fall och vunnit framgång. Men det här ärendet valde Diskrimineringsombudsmannen, DO att lägga ner.

Ulrika Dietersson, chef för samhällslivsenheten, menar att beslutat att lägga ner ärendet inte handlade så mycket om bevisfrågan som det faktum att det finns en rättslig praxis.

– DO ska inte företräda alla som råkat illa ut. Vi ska motverka diskriminering. När det gäller just det här fallet finns det en praxis, det här är olagligt enligt Högsta domstolen.

Så bevisningen spelar ingen roll?

– Nej. Vi har fått in flera liknande fall som vi lagt ner på en gång. Vi har varit otydliga tidigare, men nu har vi fått en ny DO och vi kommer att gå ut med informationen att man inte kan räkna med att vi driver ärenden i framtiden. Vi är inte allmänhetens ombudsman. Man får driva fallen själv.

Eftersom det i Sverige ännu är ovanligt att driva sådana här juridiska tvister och att det kan var kostsamt arbetar DO nu för att privatpersoner som driver egna processer ska få ekonomiskt stöd, berättar Ulrika Dietersson.

– Vi har en dialog med departementen. I vissa fall kan man redan idag få hjälp genom rättsskyddet i hemförsäkringen.

I hovrätten fick David till slut ändå rätt. Under förhandlingen kallades ett nytt vittne som kunde bekräfta att allt det han berättat var sant. Krögaren dömdes till dagsböter och ska betala 8 000 kronor i skadestånd för vållande till kroppsskada.

Lokaltidningen Mitt i Sollentuna har talat med krögaren som inte vill uttala sig.

Fakta

Hatbrott

Under 2010 identifierades 5 140 polisanmälningar med karaktär av hatbrott.

74 procent hade främlingsfientliga/rasistiska motiv.

15 procent hade homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv.

11 procent hade antireligiösa (islamofobiska, antisemitiska och övrigt antireligiösa) motiv.

En procent hade transfobiska motiv.

Källa: Brottsförebyggande rådet