Kundkorgen kryllar av bakterier

T-banestång. Lite bakterier. Hudbakterier, bland annat stafylokocker, som kan orsaka infektioner.  Handtag och lås på ­offentlig toalett. Lindrig växt av olika hudbakterier.  Bankomatens knappar. Här fanns det en del stafylokocker och tarmbakterier.
T-banestång. Lite bakterier. Hudbakterier, bland annat stafylokocker, som kan orsaka infektioner. Handtag och lås på ­offentlig toalett. Lindrig växt av olika hudbakterier. Bankomatens knappar. Här fanns det en del stafylokocker och tarmbakterier.
Räcke till rulltrappa. Bacillus-bakterier finns i stort sett överallt. De flesta bacillusarter är ofarliga, men en art kan dock ge matförgiftning om den hamnar i mat.  Buss- och t-banesäten. Här var det rikligt med diverse omgivningsbakterier och hudbakterier. Det fanns även några bacilluskolonier varav några hemolyserar (bildar gift).  Ringen på Centralstationen. En plats där många står och håller i räcket. Här växte det dock inga bakterier över huvud taget. Ny­städat?  Hiss, T-centralen. Inne var det mycket stafylokocker och en del andra hudbakterier. På utsidan var det mest omgivningsbakterier och olika tarmbakterier.  Kortterminal. Måttlig växt, det fanns tre bacilluskolonier samt stafylokocker. En del hemolyserar, vilket innebär att de bildar ett gift och är generellt mer aggressiva än andra bakterier.
Räcke till rulltrappa. Bacillus-bakterier finns i stort sett överallt. De flesta bacillusarter är ofarliga, men en art kan dock ge matförgiftning om den hamnar i mat. Buss- och t-banesäten. Här var det rikligt med diverse omgivningsbakterier och hudbakterier. Det fanns även några bacilluskolonier varav några hemolyserar (bildar gift). Ringen på Centralstationen. En plats där många står och håller i räcket. Här växte det dock inga bakterier över huvud taget. Ny­städat? Hiss, T-centralen. Inne var det mycket stafylokocker och en del andra hudbakterier. På utsidan var det mest omgivningsbakterier och olika tarmbakterier. Kortterminal. Måttlig växt, det fanns tre bacilluskolonier samt stafylokocker. En del hemolyserar, vilket innebär att de bildar ett gift och är generellt mer aggressiva än andra bakterier.
Växer så att det knakar! Kundkorgens botten var full av svärmande bakterier som finns i jord, rått kött och avföring. Andra omgivningsbakterier, från jordiga grönsaker, olika oförpackade livsmedel och tarmbakterier, hittades på handtagen.
Växer så att det knakar! Kundkorgens botten var full av svärmande bakterier som finns i jord, rått kött och avföring. Andra omgivningsbakterier, från jordiga grönsaker, olika oförpackade livsmedel och tarmbakterier, hittades på handtagen.
Stockholm kryllar av bakterier och virus. Lokaltidningen Mitt i har testat platser som du ofta kommer i kontakt med – och hittade gott om både hud- och tarmbakterier.

Kundkorgar, bussäten och hissar är värst.

Stanken av urin är frätande från hissen på T-centralen. Marie Linde kommer gående med sonen William i vagnen.

– Jag håller andan och har vantar på mig när jag trycker på knapparna. När jag kommer hem tvättar jag händerna med handsprit, säger hon.

Som småbarnsförälder är hon hänvisad till hissen när hon ska åka tunnelbana.

– Jag försöker gå så mycket som möjligt och undvika tunnelbanan för att jag tycker att det är så äckligt.

Lokaltidningen Mitt i lät Marie-Louise Danielsson Tham, forskare i livsmedelshygien, topsa offentliga platser och föremål som stockholmare kommer i kontakt med regelbundet.

Just hissen på T-centralen var ett av de tre testställen där det visade sig finnas flest bakterier. Knapparna inne i hissen myllrade av hudbakterier, medan det på knappen utanför bland annat fanns tarmbakterier som kan komma från mänsklig avföring eller exempelvis rester av gödsel på grönsaker.

– Det roliga var att det var helt olika bakterier inne i hissen jämfört med vid knappen utanför. Folk tar väl av sig vantarna inne i hissen, säger Marie-Louise Danielsson Tham.

Snuskigast av allt var kundkorgar och kundvagnar i en matbutik. Här fullkomligen kryllade det av bakterier – hela provplattan blev överväxt av svärmande bakterier som finns i jord, rått kött och avföring.

– Det var det mest överraskande. Här växer det så det knakar! Kundvagnen var magnifik.

Gott om bakterier finns det också på säten i tunnelbanan och på bussar.

– Vi sitter visserligen mest på dem, men det känns lite ofräscht. De borde kanske skumtvättas oftare, säger Marie-Louise Danielsson Tham.

Enligt Jesper Pettersson, pressansvarig på SL, städas tunnelbanevagnarna varje dag innan de går ut i trafik.

– Man dammsuger, tvättar golv och torkar av ytorna. De städas mer på vintern eftersom det blir söligare då. Sätena tvättas med jämna mellanrum. Men en del håller på att bytas ut nu, eftersom de är så slitna, berättar han.

Testerna som Mitt i låtit göra spårar inte sjukdomar, men slutsatser går ändå att dra.

– Där det finns mycket bakterier finns det också gott om virus. De har bra överlevnad. När det gäller vinterkräksjuka räcker det med tio virus för att bli smittad. Om du får det på handen och sedan slickar dig på ett finger eller går hem och gör en smörgås så räcker det, säger Marie-Louise Danielsson Tham.

Ska man vara orolig över att åka tunnelbana och buss i förkylnings- och vinterkräksjuketider?

– Nej, men man ska tvätta händerna noga med tvål och vatten när man kommer hem. Och man ska inte klia sig i ögonen, peta sig i näsan eller i munnen när man åker tunnelbana eller buss.

Men det är inte bara i den offentliga miljön som vi utsätts för bakterier. Några riktiga bakteriebomber är mobiltelefonen, tangentbordet, kontokortet och disktrasan hemma.

– Disktrasan och diskborsten ska man koka en gång i veckan. Och kanske är det en bra rutin att torka av ­mobiltelefonen varje dag.

Systrarna Marie och Mimmi Linde åker hiss med sina barn på T-centralen.