1629: När Stäket skulle bli en egen stad

Montage: Gustav II Adolf framför karta av Stäket
Hur hade Stäket sett ut idag om stadsprojektet levt vidare?
Under stormaktstiden byggdes många stora städer, men enligt historikern Dick Harrison ville Gustaf II Adolf även anlägga en ny stad vid Stäket. Nu skriver han en bok om historien.

I en krönika i Svenska Dagbladet (12/3) skriver historikern Dick Harrison om den märkliga historien om hur Stäket, skulle bli en egen stad på 1600-talet. Gustav II Adolf ville då låta bygga en stad på fastlandet öster om Stäksön. Ordet fläck användes på 1600-talet för att beskriva småstäder med hantverkare, och så kom området att kallas Stäketfläcken.

Ordet nämns första gången i ett dokument från 1625, och bara några år senare sker en omfattande planering av området. Efter en tids stark befolkningstillväxt får Stäketfläcken faktiskt stadsprivilegier 1629. Men framgångssagan blev kort. Intresset från staten svalnade och Stäket hamnade i skymundan efter större projekt som Kalmar, Jönköping och Göteborg som sågs som riksintressen.

Istället, skriver Dick Harrison, sjönk invånarantalet stadigt och 1670 förlorade Stäket sina stadsprivilegier. Då övergick också området till att kallas Tegelhagen, som det kallats tidigare. Enligt Harrison finns inga synliga minnen kvar av projektet, det sista lär ha utplånats när järnvägen drogs genom området på 1870-talet.

Om du vill veta mer om historien kommer din chans. För Mitt i Järfälla avslöjar Dick Harrison att han just nu arbetar på en ny bok där historien om Stäketfläcken finns med.