När Kungsängen tog täten

Vy över Kungsängen år 1960, innan det började byggas ut ordentligt.
Vy över Kungsängen år 1960, innan det började byggas ut ordentligt.
Så här ser Kungsängen ut idag.
Så här ser Kungsängen ut idag.
Ringvägen 1960.
Ringvägen 1960.
I de centrala delarna var det fortfarande mest småhus och gårdar år 1960.
I de centrala delarna var det fortfarande mest småhus och gårdar år 1960.
"Höghusen" på Östervägen på 50-talet.
"Höghusen" på Östervägen på 50-talet.
Flygfoto över Tibble i Kungsängen på 70-talet.
Flygfoto över Tibble i Kungsängen på 70-talet.
Pressbyrån vid det gamla stationshuset i Kungsängen 1983.
Pressbyrån vid det gamla stationshuset i Kungsängen 1983.
På 40-talet var det inte mycket mer än Stockholms-Näs kyrka och skola i Kungsängen.
På 40-talet var det inte mycket mer än Stockholms-Näs kyrka och skola i Kungsängen.
Ett ögonblick innan höghusen spreds över Kungsängen och SL:s tåg rullade in med arbetspendlande stockholmare har fångats från ovan. Lantmäteriet har börjat publicera samtliga flygfoton från 60- och 70-tal och bilderna visar Kungsängen som precis vuxit ifrån storebror Bro, i vart fall i befolkningssiffror.

Året var 1960 och samhället i Kungsängen hade sakta vuxit om Bro, centralorten i Upplands-bro kommun. Det är ett ögonblick från en svunnen tid som fångats från ovan i Lantmäteriets flygfoto. Nu har arbetet med att publicera de historiska bilderna från 60- och 70-tal på Lantmäteriets hemsida påbörjats.

Bertil Borg flyttade till Kungsängen år 1959 för att arbeta på stationen och blev kvar. Han har upplevt en otrolig samhällsomvandling i Kungsängen.

– Oh ja, när jag flyttade hit plockade man bär i skogen mitt i Kungsängen. Där centrum ligger var det sankmark och jag har hört om folk som brukade åka skridskor där på isen, säger Bertil Borg.

På 40-talet var det inte mycket mer än Stockholms-Näs kyrka och skola i Kungsängen.

Kungsängens historia är relativt ung. Från artonhundratalet när stationen byggdes var det inte mycket mer än en kyrka och några gårdar i ett odlarsamhälle. Istället var Bro centralort och största ort i kommunen.

Men i mitten av 1900-talet började flerfamiljshus byggas runt Kungsängen centrum. 1957 hade Bro 941 invånare och för första gången var det fler som bodde i Kungsängen: 961 personer.

– När husen på Östervägen byggdes kallades de i folkmun höghusen i Kungsängen men de var bara tre våningar höga, säger Borg.

”Höghusen” på Östervägen på 50-talet. Kungsängen.

När SL rullade igång pendeltågen 1968 var Kungsängen slutstation på den första linjen från Södertälje. Året därpå drogs linjen om så att tågen stannade på Stockholms central. Pendeltågen var det främsta orsaken till Kungsängens befolkningsutveckling tog fart.

Men även Bro fortsatte växa, särskilt under 70-talet då Råby och Finnsta byggdes som en del av miljonprogrammet. Även i Tibble byggdes nya bostäder men det fanns planer på en ännu större expansion. pendelspåren skulle dras om med en ny station och ett stort centrum i Tibble.

– Det var stadsarkitekten Matell som hade en vision om vita flerfamiljshus i Tibble och den vita staden på landsbygden där Brunna och Livgardet ligger idag. Men efter miljonprogrammet var den akuta bostadsbristen i Stockholm löst och det fanns inte tillräckligt stor intresse, säger Karl-Erik Lindholm, tidigare kommundirektör.

När Kungsängen växte fick orten så småningom axla rollen som centralort i kommunen. År 1971 flyttade kommunens förvaltningar från Bro till tillfälliga lokaler i Tibble. Där skulle de ligga i tre år men de låg kvar till år 2006 då de fick sitt centrala läge i Kungsängen.

Flygfoto över Tibble på 70-talet, Kungsängen.

– Det har länge funnits en rivalitet mellan Bro och Kungsängen, vem är störst, bäst och vackrast. Men från kommunens håll har man alltid försökt understryka att båda har en lika viktig roll, säger Lindholm.

Kort sagt är det mycket som har ändrats sen lantmäteriets flygning 1960, inte bara befolkningsmängden.

– När jag flyttade hit fanns det inte ett enda matställe, nu har vi ju flera stycken, säger Bertil Borg.

Se norra Stockholms förvandling

Fakta

1960

  • 1214 personer bor i Kungsängen, 3889 bor i hela Upplands-Bro kommun.
  • Arlanda flygplats öppnar för allmän trafik.
  • Särskilda kvinnolöner avskaffas och en ny lag gör det möjligt för kvinnor att behålla sitt släktnamn vid giftermål.
  • En liter mjölk kostade runt 75 öre vilket motsvara 8,70 kronor i dagens penningvärde.
  • Det dröjer åtta år innan pendeltågen börjar rulla från Kungsängen till Södertälje.
Källa: SCB, När Var hur 1960, Hundra år i Sverige